[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]
>> läst - evenemang - Bokmässan 2002


Noam Chomsky drar jättepublik

Det är en direkt märklig känsla.
Tretusensjuhundra människor delar utrymmet i Scandinavium med mig. Alla i samma syfte, att få en blick av den lille torre farbrorn längst fram. För särskilt ansenlig är han inte, Noam Chomsky, trots att han lyckas dra nästan fullt hus i Bok & Biblioteks-mässans allra största seminariesal.

Noam Chomsky
Noam Chomsky
© Foto: Elaine Brière

Jag kan inte påstå att jag är någon Chomsky-fantast, kanske för att jag inte läst honom, eller kanske för att alla andra tycks älska karln. Men visst måste jag erkänna att han verkar både beläst och intelligent. Dessutom rolig, framförallt rolig, på ett lite torrt vis.
Humorn är ett vapen han gärna och ofta använder, särskilt när han talar om USA.
Att Chomsky är kritisk mot USA är väl knappast någon hemlighet, och om jag skall vara kritisk mot seminariet så är väl kanske USA-kritiken dess svagaste punkt.
Det har nämligen kommit att bli en religiös ståndpunkt. Kanske inte hos huvudpersonen själv, men helt klart hos hans diciplar. Varje gång Chomsky fäller en syrlig kommentar om ett amerikanskt fenomen applåderas det hejdlöst. Spridda skratt kunde jag förstå, för han är rolig, men applåder? Hela tiden? Är det här vad Ordfront menar med att de har 30.000 individuella tänkare i sin förening? Trettiotusen individer som alla tänker som en. Emellanåt känner jag mig som på politbyråmöte.

Nåja, eventuella förbehåll till trots, så har Chomsky mycket intressant att säga. Han beskriver hur "Kriget mot terrorismen" inte är något nytt påfund, redan på 1980-talet pågick ett "krig mot terrorismen" med ungefär samma metodik och samma argument. Likheterna dem emellan kan bero på att det var ungefär samma funktionärer, planerare och talskrivare som genomförde den förra vågen av anti-terror-aktioner.
Till den tidens mindre ärofulla insatser räknas USAs bombningar av Tunis där ett sjuttiotal civila dödades för att bekämpa Libyens ledare, överste Muammar Ghaddafi.
En annan aktion, rejält tveksam om den skall placeras som anti-terrorism eller rätt och slätt terrorism, som genomfördes var den bilbomb som placerades utanför en moské i Beirut och dödade ett flertal civila. Bomben spårades senare till CIA och den brittiska underrättelsetjänsten.

När Ronald Reagan startade sitt krig mot terrorismen skedde, enligt Chomsky, exakt samma saker som i dag. Ett rejält budgetöverskott förvandlades till ett nästan lika stort budgetunderskott och åtstramningar genomfördes i sociala program. På så sätt kan kriget mot terrorismen också liknas vid ett krig mot den egna befolkningen, menar han.

En av farorna som det varnas för i seminariet är risken att allt prat om en ny värld efter 11 september används för att dölja det faktum att det i många länder pågår högeligen repressiva reformer, där rättigheter inskränks för högljudda minoriteter.
Till exempel är tre av de första länderna att ställa sig bakom det amerikanska kravet på en enad front mot terrorismen Turkiet, Kina och Ryssland.
Alla tre länder som utnyttjat tillfället för att slå hårt mot misshagliga grupper på det egna (eller angränsande) territoriet. Kurder i Turkiet och separatister i Kinas västliga provinser och i Tjejenien

Chomsky menar att det är USA som institution som skapar problemen. Det är ingen större skillnad mellan ett demokratiskt och ett republikanskt USA, åtminstonde inte när man talar om utrikespolitiken.
- Det är klart att det finns en skillnad mellan höger och vänster på den politiska skalan även i USA, om man har ett starkt mikroskop så kanske man kan urskilja den, säger han och småler ironiskt.

Att det, ur hans synpunkt, inte finns någon större skillnad mellan de amerikanska partierna över huvud taget illustrerar Chomsky tydlig med sin jämförelse om Indien.
- Indien, är en betydligt mer levande och livskraftig demokrati än USA. De har till exempel olika partier att rösta på i sina val.
Applåder.
Tretusensjuhundra personer klappar som en man.

För den som är nyfiken på Chomskys föreläsning, finns ett flertal av tankarna publicerade i den artikeln på irländska Amnestys hemsida som vi länkar till överst på sidan.


Harald Åberg : 02-09-23


 
> maila crew@bulldozer.nu