Bokmässan 2009

I år firade Göteborgs bok- och biblioteksmässa 25 år. Fyra dagar späckade med författare, förläggare, skolpersonal och biblioteksmänniskor samt icke att förglömma, den stora allmänheten. Allt som allt över hundratusen människor trängdes på Svenska mässans golv.

Man kan ju undra om bibliotekarierna Bertil Falck och Conny Jacobsson kunde föreställa sig det scenariot när de 1985 startade den första bok- och biblioteksmässan. Ambitionen var att locka folk från hela Norden och även övriga världen. En mässa för bibliotekarier och alla andra bokarbetare som skulle ge inspiration i deras dagliga arbeten.

Den första mässan 1985 lockade 5000 besökare och var endast öppen för branschfolk, året efter så släpptes allmänheten in. Simon Kernick, en av de inbjudna författarna till årets mässa, kommenterade det faktum att mässan är öppen för både branschfolk och allmänhet, i hans hemland Storbritannien tenderar mässorna att vara antingen för branschfolk eller för allmänheten.

Antalet besökare är också något som många författare kommenterar under sina seminarier, med oftast en något överväldigad min. Att mässan är så välbesökt av allmänheten, menar den spanske författaren Bernardo Atxaga ger gott hopp om framtidens bokläsare. Han konstaterade att denna mängd besökare bevisade att det fortfarande fanns ett framtida liv för boken.

Årets tema var Spanien och spanska, ett av världsspråken som ibland kommer på tredje plats och ibland på fjärde plats (kinesiska och engelska är given etta och två, men ibland konkurrerar även hindi eller ryska om tredje platsen). 400 miljoner människor använder sig av spanska eller någon av dess dialekter i sitt dagliga liv. Skillnaden i språk mellan latinamerikaner och spanjorer anses vara till största delen försumbar, spanjorer läspar men det gör däremot inte latinamerikaner. Vissa ord kan också skilja sig markant från varandra men trots det är det inga större problem med förståelsen. Däremot kan en spanjor möjligtvis vara lite snobbig och hävda att läspningen är det rätta för det spanska språket.

De språkliga skillnaderna är dock större inom Spanien än mellan kontinenterna. I Spanien finns det tre officiella språk utöver spanska - katalanska, galiciska och baskiska. Enligt min spanskalärare så är det större skillnader mellan spanska och katalanska än mellan svenska och danska. Katalanskan kommer mestadels från den sydfranska dialekten provencalska. På Mallorca pratas dessutom mallorquin, som är en variant av katalanskan och skyltar på ön är oftast tvåspråkiga. Baskiskan är obegriplig för i princip alla förutom basker och har inte heller någon direkt släktskap med något annat språk i världen. Galiciskan är mer besläktad med portugisiskan.

Som de båda spanska författarna Nuria Amat och Bernado Atxaga nämner under sina seminarier så är språk en känslig fråga för spanjorer. Under Franco-tiden så dög endast spanskan men sen Spanien har delats upp i mer eller mindre autnoma delstater så gäller det delstatliga språket, även i skolgången.

För en svensk är Spanien med dess öar ett av de främsta semestermålen, även om Thailand alltmer konkurrerar om det utrymmet, men spanskan är även ett populärt tillvalsämne i skolan.

På mässan kan man dock tillfredsställa de flesta smakriktningar och som vanligt finns Jan Guillou på plats, några andra kända namn är Unni Lindell och Fredrik Skavlan som har åstadkommit en barnboksserier om Mystiska Milla, spökhistorier där Milla i varje bok reser till ett land och möter människor som blivit spöken, hittills har hon mött Victor Hugo, Fjodor Dostojevskij och William Shakespeare.

Ett annat av årets teman anspelar på att Sverige och Finland 1809 blev ett land, vilket uppmärksammas också genom utställningar och seminarier.

Bland de största och mest lockande programpunkterna var nog Isabel Allende och Alex Schulmans seminarier. K öerna var ringlade sig långt bort från ingångsdörrarna och det var säkert flera som fick nöja sig med kortare monterframträdanden istället för 45 minuters seminarier.

Carin Thärnström: 09-09-28