[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]
>> sett - evenemang - Göteborgs filmfestival 2002


Göteborgs Filmfestival 2002 - Lördagsrecensioner

[Hotel] [Trembling before G-d]

Ur filmen "Hotel"Hotel
Regissör: Mike Figgis
Land: Storbritannien
Språk: Engelskt tal (med en gnutta italienska), otextad
Längd:
1.50
Ingen förfilm

Salong:
Royal på Kungsportsavenyn 45 behöver ingen närmare presentation.
En klassisk biosalong och vackert renoverad för några år sedan.
Den sista biografutposten sedan Burger King, Lindex och House tagit över de andra biograferna på Avenyn.
Jag kom rusande i sista minuten och kunde välja mellan att sitta längst fram och längst bak och valde det sistnämnda. När väl filmen startat konstaterade jag att de anpassat balkongens längd maximalt. Vi hade kanten av balkongen precis kant i kant med filmdukens översida.

Om filmen:
Till festivalsrepresentantens oförställda glädje var Mike Figgis själv där och presenterade filmen genom att konstatera att han gjorde bäst i att hålla tyst och låta filmen börja.
Han avstod från att se sin film ännu en gång för en kopp kaffe, men återkom efter filmens slut för att svara på eventuella frågor och beskriva sin förtjusning över den digitala tekniken.
Filmen bygger på ett löst planerat synopsis som sedan utvecklas i samarbete med skådespelarna.
Figgis har valt att helt och hållet jobba med digitalkameror och experimenterar vilt med insprängda filmrutor, parallellskeden och färgexperiement.
Han berättade att han just nu inte alls är intresserad av att jobba med 35 mm film även om den har sin tjusning.
Från början hade han inte heller tänkt att redigera filmen men han ändrade sig under inspelningens gång och drev sina producenter till vansinne eftersom sex månaders redigering inte fanns med i budgeten från början.

Handling:
Filmen saknar helt en drivande text som för filmen framåt, istället så talar bildspråket desto tydligare.
Det hela utspelar sig i Venedig, mestadels på Hotel Hungaria som drivs av vampyrer, något som blir allt tydligare under filmens gång.
På hotellet finns en guide, en engelsman som verkar nästan trettiotalsmässig i sin framtoning (engelsk gentleman i små omständigheter, bor utomlands och kan allt om sitt nya land och hem och är gärna kritisk mot det mesta och framförallt hemlandet, förekommer bland annat hos Agatha Christie) och han spelas av Julian Sands som efter filmer som "Boxing Helena" praktiskt taget har försvunnit från stjärnhimlen.
Det vimlar också av mer eller mindre udda hotellgäster.
John Malkovich har en liten roll som Omar, amerikan som undviker kolesterolrik mat men njuter av carpaccio på tja…människokött.
Hotellet gästas även av en filmtrupp som ska spela in "Hertiginnan av Malfi" av John Webster*, ett mycket blodigt drama från 1600-talet.
Det hela ska bli en Dogma-film, "watchable garbage" som guiden uttrycker det. Regissören spelas av Rhys Ifans, som förutom att vara en otrevlig skitstövel ser helt normal ut. Hans kompis och producent spelas av David Schwimmer (känd från TV-serien "Vänner"). Båda är tända på huvudrollsinnehaverskan Saffron och Schwimmers figur anlitar en yrkesmördare för att röja undan rivalen och dessutom få all makt över filmen.

Selma Hayek finns med som en programledare för en TV-show och hon ska följa filmtruppen och göra ett bakgrundsreportage. Burt Reynolds dyker upp i en liten och obegriplig roll.

Mike Figgis har gjort en bisarr och exentrisk film som man inte kan se med förnuft utan får gå på känsla, och då är den ganska underhållande.
Ingen distribution på den ännu.

* Som kuriositet kan nämnas att i filmen Shakespeare in love fanns John Webster med som ung pojke. Han provspelar för en roll i Shakespears pjäs, gillar råttor och vill att det ska vara blodiga berättelser.

Innehållsförteckning:
Vampyrer
Sex
Högklackade
Pradaskor
Duvor
Flamenco
En försäkran om att våld mot djur inte har använts i filmen

Carin Thärnström : 02-02-02



Ur filmen "Trembling before G-d"Trembling before G-d
Dokumentär
Regissör:
Sandi Simcha Dubrowski
Land: USA
Språk: Engelskt tal (med inslag av hebreiska & jiddish), slumpvis textad
Längd:
1.24
Ingen förfilm

Salong:
Victoria på Kungsgatan är en av stans bästa biografer även i vanliga fall, så festivalbetyget blir högt. Bekväma stolar, om än så låga att man nästan tycker sig sjunka ner till golvet, lutning på golvet, gott om plats, vacker salong och bra benutrymme för de långbenta. Med andra ord, hade alla festivalens filmer visats under så gynnsamma förutsättningar hade det varit ett nöje att gå på alla filmer.

Om filmen:
Denna dokumentär som berör något så udda som homosexuella ortodoxa judars situation har eftertexter nästan lika långa som filmen. Det finns snart sagt inget judiskt institut eller någon homosexuell förkämpe, inlusive sir Ian McKellan, som inte har givit ekonomisk, ideell eller annan hjälp till filmteamet och tackades i slutet.

Handling:
Filmen låter en grupp homosexuella, "fromma" judar komma till tals.
Några av dem öppet och andra under pseudonymer och filmade utan att deras ansikten syns.
Deras enda gemensamma nämnare är att de prompt vill förena den extremt ortodoxa formen av judendom med sin sexuella läggning. Detta trots att det tydligt står i deras heliga skrift att homosexualitet är en styggelse som bör bestraffas med döden.
Få av personerna verkar ha tagit sig en allvarlig funderare på att be Gud dra åt helvete om de nu inte tillåts i hans klubb. Istället plågas de av att stängas ute från den religiösa gemenskapen och inte känna sig accepterade av Gud.
Om de hårda reglerna är hans påbud eller människornas tolkning ägnas inte heller det något större uppmärksamhet.
Det konstateras bara gång på gång, genom de lärda rabbinernas uttalanden, att homosexualitet strider mot allt vad judendomen är och att de som vill lyda Guds vilja måste anstränga sig och kämpa emot sina lustar.

Några av de homosexuella jobbar aktivt för att bli "botade" genom att söka ledninga hos rabbiner, be böner som botgöring, vara extra fromma, gå i terapi eller helt enkelt avstå från alla kärleksrelationer.
En homosexuell man har helt lämnat den judisk-ortodoxa världen men söker ändå försoning med sin strängt religiöse far.
Ett lesbiskt par lever ett fromt liv enligt judendomens alla regler med enda skillnad att de är homosexuella, men tivlar samtidigt på att deras kärlek är godkänd av Gud.
Några av dem är, eller har varit gifta, och plågas av att de inte kunde/inte kan älska partnern eller få ut nåt av den sexuella samvaron.
En ung man, homosexuell och aidssjuk, lämnade en tid samfundet för att leva öppet som bög, men beslutade sig för att återvända till religionen när han blev sjuk.
Ytterligare en man har under mer än 20 års tid försökt att "bota" sig från homosexualiteten och söker nu desperat upp den rabbi som han rådgjorde med när han först insåg att han var bög.
Han får samma svar nu som då - "en god jude är inte homosexuell".

Filmen är intressant, särskilt eftersom de rabbiner och ortodoxa som får komma till tals inte på nåt sätt är aggressiva homo-motståndare utan mer bekymrat medlidsamma som om homosexualitet vore en plågsam sjukdom som dessa fromma personer fått som en prövning som de måste försöka att övervinna.

Det som inte är så bra med filmen är att den är rörig.
Alldeles för många personer - homosexuella, psykologer, rabbiner och andra - får komma till tals på kort tid.
Man hinner därför bara lära känna ett fåtal av personerna så mycket att man engagerar sig särskilt djupt i dem.

Ett annat grepp, som visserligen är mycket snyggt men samtidigt lite störande, är de återkommande silhuettbilderna. En judisk religiös ceremoni har filmats så att man bara ser de svarta silhuetterna av de personer som utför den.
Tyvärr blir dessa musiksatta scener som korta och snygga avbrott, men helt innehållslösa för den som inte väl känner till de judiska sederna.
Filmen känns i mångt och mycket som en upplysningsfilm för ortodoxa judar, typ "homosexuella är minsann också fina judar".

Ytterligare en sak som stänger en ute är att filmen, trots engelskt tal, är svår att hänga med i då religiösa termer på hebreiska brukas flitigt.
Tyvärr dyker den engelska textningen bara upp precis under dessa sekvenser och översätter vissa hebreiska religiösa uttryck till engelska, dessutom oftast bara första gången ordet förekommer.

Filmen är ändå tankeväckande och klart sevärd.

Innehållsförteckning:
Glesa, spretiga skägg
Korkskruvslockar
Små kalotter
Män med glasögon
Hebreiska
Silhuetter och pixlade ansikten
Judisk musik
Tora-recitering
Rabbiner

Mia Gustavsson : 02-02-02


 
> maila crew@bulldozer.nu