"Va? Fanns Donkey Kong på arkad också?" frågade en historielös kollega när jag berättade om den här dokumentären. Känner man inte till denna milstolpe i datorspelshistorien så blir det givetvis lite knivigare att hänga med på vad som är så fantastisk märkligt med "King of Kong". Samtidigt talar persongalleriet och deras besatthet rätt tydligt för sig själv.

Ute i sitt garage tränar Steve Wiebe hårt . © NewLine Cinema

Donkey Kong är av många ansett som det svåraste arkadspel som skapades under åttiotalet. Det kräver extrem koordination mellan öga och hand samt en förmåga att tänka några drag i förväg. Det är i alla fall vad spelarna på elitnivå säger.

De flesta andra tycker nog snarare att det talar för sig själv att de här människorna refererar till sig själva som elitnivåspelare i arkadspel från åttiotalet.

Vilken sida om skranket man än står på i den debatten så är "The King of Kong" en oerhört underhållande film. Det handlar om rivaliteten mellan regerande världsmästaren Billy Mitchell, vars världsrekord från åttiotalet länge ansågs omöjligt att slå, och utmanaren Steve Wiebe. Mitchell framstår som en rätt slem amerikan av den där lite obehagliga "self made"-typen som vi européer älskar att hata, medan Steve Wiebe är en arbetslös familjefar som lär sig spela Donkey Kong för att fördriva tiden medan han söker nytt jobb. Dramaturgiskt förstår man med en gång vem man skall gilla och vem man ska hoppas får en brinnande tunna kastad i huvudet av en pixelerad gorilla.

Samtidigt förstår man att ingen i den här historien är särdeles sund. Wiebe försummar sin familj för att slå rekordet och hans lillgamla dotter säger saker som "Folk förstör sina liv för att hamna i Guinness rekordbok". Mitchell pratar om heder och integritet samtidigt som han inte verkar sky några fula tricks för att krossa Wiebes försök att ta tronen. Arkadcirkusens överdomare Walter Day verkar vara en lätt galen hippie som bor på en grå och nedgången bondgård i Iowa, och är besatt av sitt kalenderbitande.

Det är en redigerad och hårdvinklad freakshow, men samtidigt en underhållande och hjälpligt kärleksfullt beskriven sådan. Det enda jag saknar är kanske mer en exposé över arkadspelens guldålder. Vad är det som gör att alla dessa människor samlas för att hylla dessa teknologiskt uråldriga spel? Faktum kvarstår dock, att "King of Kong" är en film väl värd att ses, oavsett om man har ett förhållande till Donkey Kong eller inte.

Innehållsförteckning:
En slick kille som säljer starksås
En arbetslös flygingenjör
En rundlätt italiensk rörmokare
En hiskeligt stor gorilla
Tusentals nedkastade tunnor