[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]
>> läst - bok - recension - Häxornas försvarare


Häxornas försvarare - Jan Guillou

(Inbunden, Piratförlaget, 2002, 352 s.)

Jan Guillou har med sin hjältepondus tagit sig an att ge upprättelse åt de häxor som brändes på bål, i framför allt Sverige, under 1600-talet.
Vår hjälte tar dock inte bara itu med de häxprocesser som härjade Sveriges befolkning för 350 år sedan, utan även med vad han menar är det moderna samhällets motsvarighet, falska incest- och pedofilanklagelser.

Bokomslag "Häxornas försvarare" "Häxornas försvarare" är ett fullkomligt lysande reportage skrivet på ett språk som med största sannolikhet tilltalar gemene man. Författaren erkänner själv i boken att han använder sig av redan befintlig forskning, men försökt att uttrycka den på ett begripligt sätt. Dessutom kan Guillou inte motstå att slänga iväg kängor både åt höger och vänster och han gör det på ett sätt som lockar fram både gapskratt och småleenden hos mig.

Den första "dokumenterade" häxflygturen gjordes i Rom 1428. Nunnan Matteuccia de Francesco ställdes inför rätta och erkände bland annat att hon flugit till ett valnötsträd förvandlad till en fluga, men ändå ridande på en demon i skepnad av en bock. Allt detta sedan hon smörjt sig med en salva där blod från nyfödda barn var den viktigaste ingrediensen.
Den teologiska expertisen godtog det hela och flygvallen var bruten.
Därefter så var luften hyfsat fri i några århundraden. Två dominikanermunkar ger dock ut en synnerligen kvinnofientlig bok under 1400-talet, "Häxhammaren", där den första teoretiska konstruktionen av en häxa finns nedskriven. Denna bok ges ständigt ut i nya upplagor och är enligt Guillou en av de mest ondsinta skrifter som publicerats. I Wittenberg drygt hundra år senare är Luther i färd med att reformera den katolska kyrkan så att även prästvigda kan skaffa familj. Luther var dock en man som ständigt såg demoner flyga runt i och kanske utanför sin skalle och behöll de katolska idéerna om häxor i sin "nya" lära.

Sverige har stenhårt anammat den protestantiska tron och alla dess idéer med tanken på kungen som överhuvud, men det som sätter fart på de svenska häxorna är en tös med en osedvanlig berättartalang och hennes möte med prästen Lars Elvius.
Gertrud Svensdotter blir anklagad för häxeri och i sina bekännelser så anger hon också sin omgivning. Det blir startskottet för en häxbrand som spred sig över Dalarna, Härjedalen, Ångermanland och sedan ner mot huvudstaden.

Guillou följer den förödande elden och ger både träffsäkra kommentarer samt möjliga förklaringar till ibland mycket märkliga skeenden av masshysteri.
Var det tidiga feminister som blev motarbetade av manssamhället eller var det överklassens sätt att hålla allmogen på plats?
Guillou kollar också av häxtemperaturen i de övriga nordiska länderna, som det faktum att de danska häxorna aldrig riktigt lärde sig flyga, och tar sig sen en tur ner genom Europa innan han ger sig in på modern tid.
Den moderna delen är dock en hyfsat liten del i det historiska reportaget och känns mer som ett påpekande om att man inte ska skratta åt forna tiders masshysteri när det också finns moderna exempel på "häxprocesser".
Några saker han nämner är pedofiljakten i den norska staden Bjugn, diverse incestpanik-fall, det justitiemord han hävdar begicks i den beryktade "stykmordsrättegången" mot två läkare samt pådraget kring den påstådda satanssekten i Södertälje som skulle ha ritualmördat barn och lagt dem i en massgrav.

Jan Guillous nya (?) livsuppgift verkar vara att bilda svenska folket.
I kölvattnet av historiker som Peter Englund och Dick Harrison och journalisten Herman Lindqvists historieberättande gör Guillou blixtnedslag i den svenska historien med en tydlig förankring i ett modernt skeende.
Inget ont i det, snarare tvärtom.
Kan Guillou få svenska folket att ägna sig åt sin historia är det en välgärning. Fascinationen inför våra förfäder verkar omättlig.
Inte så konstigt kanske, med tanke på den bristfälliga historieundervisningen i våra skolor.
Att ha ett historielöst samhälle är detsamma som att skapa ett problemsamhälle. Det förflutna, nuet och framtiden är en treenighet där inget bör uteslutas.

Innehållsförteckning:
Hjältar och skurkar
Kvinnor och barn
Häxfester
Masshysteri
En och annan känga

 


Om författaren:
Jan Guillou
Jan Guillou
© Ulla Montan

Jan Guillou är journalist, författare och debattör.
Han är en man som sällar lämnar likgiltighet efter sig.
Guillou har givit ut närmare trettio böcker på drygt trettio år och har förutom det hunnit med en hel del artiklar och tv-program. I september 2003 kommer en filmatisering av hans självbiografiska roman "Ondskan" att gå upp på de svenska biograferna.

Andra böcker av författaren:

Om Arn:
Vägen till Jerusalem 1998
Tempelriddaren 1999
Riket vid vägens slut 2000
Arvet efter Arn 2001
I Arns fotspår 2002

Om Hamilton:
Coq Rouge 1986
Den demokratiske terroristen 1987
I nationens intresse 1988
Fiendens fiende 1989
Den hedervärde mördaren 1990
Vendetta 1991
Ingen mans land 1992
Den enda segern 1993
I hennes majestäts tjänst 1994
En medborgare höjd över varje misstanke 1995
Hamilton 1996

Övriga böcker:
Om kriget kommer 1971
Det stora avslöjandet 1974
Irak - det nya Arabien 1977
Reporter 1979
Ondskan 1981
Berättelser från det nya riket 1982
Justitiemord 1983
Nya berättelser 1984
Åsikter 1990

Övriga bokfakta:
"Häxornas försvarare" gavs ut på Piratförlaget i augusti 2002.

 


Carin Thärnström: 03-04-15


 
> maila crew@bulldozer.nu