[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]
>> läst - bok - recension - Vilda växter som mat och medicin


Vilda växter som mat och medicin - Stefan Källman

Boken "Vilda växter som mat och medicin" beskriver hur växter använts i ett historiskt perspektiv men ger också tips på praktiskt användning för de som vill utnyttja naturens resurser idag.

(Inbunden, ICA bokförlag, 2006, 207 s.)

Bokomslag "Vilda växter i mat..."Författaren till boken, Stefan Källman, är biolog och har specialiserat sig på vilda växters användning och näringsinnehåll.

Detta är en praktisk handbok där Källman går igenom ett flertal olika arters, allt från lavar till diverse mer eller mindre okända växters, användningsområden. Olika bär och svampars ätbarhet och näringsinnehåll nämns också.

Vissa växter används i våra dagar i den vanliga matlagningen, medan andra har fallit i glömska genom århundradens civilisationsutveckling.
En av de bortglömda är det tredje vanligaste barrträdet i Sverige som har många användningsområden, bland annat som föda, krydda och medicin. Ett recept från Alaska som sägs hjälpa mot rethosta, halsont och förkylning är att koka 20 bär i cirka 1 dl vatten i 10-15 minuter (sätt till vatten under tiden så att det inte kokar torrt). Drick sedan avkoket.

Det mest intressanta kapitlet för min del är den historiska beskrivningen av hur växter används från äldre stenålder och framåt.
Det är intressant läsning och hade gärna fått vara ännu mer utförlig.
Källman redogör för olika upptäckter och forskningsresultat från bosättningar och gravar som kastar ljus över hur tidigare befolkningsgrupper har klarat livhanken.

I mångt och mycket saknas skriftlig dokumentation, de gamla grekerna skrev dock ner en hel del och det finns en äldre egyptiskt skrift från ca 1500 f Kr (Ebers Papyrusrullar) samt det stora kinesiska verket från 3000 f Kr (Pen Ts’ao). Deras växter är dock inte desamma som de nordiska, men ger ändå en fingervisning om vad som har använts. I "Iliaden" av Homeros beskrivs hur kirurgerna behandlade olika krigsskador med örter och ett stort flertal av dessa örter är giltiga och används än i dag inom medicinen.

Fortfarande finns det grupper av indianer och inuiter som lever enligt de gamla traditionerna. Matvanorna har säkert förändrats till viss del genom århundraden, men eftersom flertalet av dessa grupper saknar skriftspråk så har informationen överförts muntligt med viss sannolikhet av förvanskning.

Ojibwastammen som bor runt de stora sjöarna i USA och Kanada är en grupp som försöker bevara sin kultur och ägnar stor del av sin tid att praktiskt tillämpa sina kunskaper och seder. Inuiter i Sibiren är andra grupper där man kan hitta en stor kunskapsbank till forntidens levnads- och överlevnadssätt. De har tillämpat en mycket specialiserad köttdiet, som till viss del kompletterats med ätliga växter, där man till exempel tagit till vara allt hos en slaktad ren och även ätit deras osmälta maginnehåll av lavar för att få i sig maximalt mednäring.

För en nutida människa kan det säkert verka lockande att prova på att överleva på vad man själv kan samla in i naturen i växtväg och kombinera detta med jakt och/eller fiske. Men få skulle säkert vilja överge det civiliserade samhällets alla lockelser permanent.

Det är en rejäl kunskapsbank som Källman ställer till läsarens förfogande. Visst kan man ta en promenad i naturen och samtidigt hitta middagsmaten, eller åtminstone blad till en kopp te.

Innehållsteckning:
Örter med stank som från icke rengjorda råttburar
Kryddiga blad
Mättande bark
Ätliga rötter


Om författarna:
Stefan Källman är biolog och fillosofie doktor. Han har forskat om och utvecklat överlevnadsämnet för totalförsvaret, skrivit flera böcker, hållit många kurser i överlevnadsteknik och är expert på nordliga folkgruppers användning av vilda naturresurser.

Andra böcker av författaren:
Överleva På Naturens Villkor 2001
Första överlvnaadshandboken 2004

Övriga bokfakta:
"Vilda växter som mat och medicin" gavs ut på ICA Bokförlag i mars 2006.

 

 

Carin Thärnström: 06-11-05


 
> maila crew@bulldozer.nu