[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]
>> sett - film - recension - Den gyllene skålen


Den gyllene skålen

(The Golden Bowl)

Kostymer, känslor, passion, strikta regler.
Merchant/Ivorys produktioner brukar kunna klämma in allt som gör ett bra kostymdrama och man har följdaktligen, enligt mig, producerat så gott som alla riktigt bra filmer i genren sen Julian Sands inte var satanist i "Ett rum med utsikt".
Den här gången handlar det om kärleken mellan själviska och manipulativa Charlotte, hennes man, hennes svärson och hennes bästa väninna - tillika styvdotter.

Kostymer och guldskålar
© Lion Gate Films

Lät det som om de har komplicerade släktmiddagar?
Det är bara början. De lever alla i den engelska societen i början av förra seklet (1900-talet) och är omgärdade av bekanta som i bästa kostymfilmsstil vet precis vad som är både proprast och bäst för dem.

Charlotte (Uma Thurman) har varit kär i den italienska knapädlingen Prins Amerigo (Jeremy Northam) väldigt länge. Problemet är att han måste gifta sig med hennes bästa vän Maggie (Kate Beckinsale). Hennes pappa har nämligen pengar som gräs och kan restaurera familjegodset.
Riktigt komplicerat blir det eftersom Maggie inte vet om att Charlotte och Amerigo ens känner varandra. Efter en stunds funderande kommer man fram till att det är bäst att hålla tyst och sedan börjar det barka utför.

Charlotte gifter sig, mycket för att få vara nära Amerigo - döpt efter anfadern som snodde äran från Columbus och fick kontinenten uppkallad efter sig - med Maggies far, den stenrike konstsamlaren Adam Verver (Nick Nolte).
Sedan börjar hon ansätta Amerigo, som i vanlig ordning inte kan hålla fingrarna i styr utan kollapsar i otrohet efter fyra års ärbarhet. Sen blir det dags att hålla undan så inte den lilla indiskretionen upptäcks.

Som alltid när Ismail Merchant och James Ivory gör film är det vackert och storslaget. Duktiga skådespelare och ett bra manus gör att det här är en underbar film om man gillar kostymdraman. Har man svårt att leva sig in i det tidiga seklets förtärande passioner och dekadenta överklassliv så kanske man skall se en film med lite mer blod eller kanske ett par saftiga pruttskämt.

Innehållsförteckning:
Drama
Passion
Vackra slott och utsökt konst
Inte ett enda infantilt anal- eller pruttskämt
Knappt något blod
En gyllene skål

Svensk premiär: 27 juli 2001


Harald Åberg : 01-07-27


 
> maila crew@bulldozer.nu