[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]
>> sett - film - recension - Butterfly Effect

Butterfly Effect

Kaosteorin gör gällande att något så oskyldigt som en fjärils vingslag på rätt ställe kan orsaka en orkan på andra sidan världen.
Den som vet det minsta om kaosteori förstår att detta i sig är ett lika bra grundkoncept för en thriller som Schroedingers katt eller Heisenbergs osäkerhetsprincip.
Men sånt hindrar inte Hollywood.

Ur filmen "Butterfly Effect"
Anton Kutcher försöker hantera insikten att han inte kan åka tillbaka i tiden och läsa manus innan han skrev kontrakt.
© Scanbox

Om man bortser från en snygg titelsekvens där en fjärils fladdrande vingar korsklipps med en CAT-scan så är det inte mycket fjärilar i den här filmen. En bättre titel hade varit "Domino: Du slår ner en bricka och fler än den faller".

Grundprincipen är den att Evan Treborn (spelad av Demi Moores toyboy Anton Kutcher) när han var liten hade brutala blackouts med medföljande minnesförlust. Ibland gjorde han också konstiga saker som att teckna bilder på hur han knivmördar nazister eller stå i köket med största förskäraren.

Detta, visar det sig så småningom, beror på att han kan resa i tiden. En mycket äldre Evan reser tillbaka till de där tillfällena då han fick blackouts och ändrar på händelseförloppet. Inte några små subtila ändringar, utan riktigt rejäla bautaändringar för det mesta, och varje gång med katastrofala resultat.

Helvetet bryter lös när Evan försöker hindra sin gamla flamma från att begå självmord genom att skrämma upp hennes pedofil till far någon gång i deras respektive barndomar.

Först verkar det bra, plötsligt vaknar Evan upp, inte i det sunkrum som han delar med översexuelle gotharen Thumper utan i en säng tillsammans med ungdomskärleken Kayleigh, som spelas av Amy Smart.
Allt är frid och fröjd om det inte vore för att Kayleighs psykopatbrorsa kommit ut ur fängelset och nu vill spöa tokskiten ur Evan. Det går snett och plötsligt sitter Evan på kåken tillsammans med onda nazister som inget hellre vill än våldta honom.
Sen följer en rad försök av Evan att ändra på saker och ting, vart och ett med ett mer katastrofalt slutresultat.

Dessvärre lider filmen, förutom av ett konstlat manus, av allvarliga logiska luckor och ett oerhört inkompetent skådespel av Kutcher. Jag vet att han är snygg och får unga flickor (samt actionhjältars exfruar) att falla som furor, men måste han springa som en schimpans när han flyr från sin cell i ett dårhus?
Hela poängen med filmen trodde jag var att han inte var galen, och så tar han sig tid med apkonster när han när som helst kan bli lagd i spännbädd.

Och vad är det för fel på Jesse James, som spelar den unge psykopatbrorsan? Förutom att han är ökänd för att göra kackiga barnroller som "unge Rafe" i "Pearl Harbor" dårå. Han kan inte ha fått någon regi alls, eller så tycker regissören Eric Bress att den här sortens patetiskt överspel är stor konst.
Den gode Jesse har ett minspel som Hayden Christian och levererar sin psykopatondska med samma trovärdighet som den slängkappeförsedde boven i en stumfilmsmelodram. Det är lika plågsamt som att se Peter Stormare försöka förmedla känslor.

Roligt att se är dock Eric Stoltz, den gamle snyggingen, som försupen pedofilpappa samt hur karaktären Thumper, spelad av Ethan Suplee, behandlas lite annorlunda än de generella tjocka avvikarna i amerikanska filmer. Thumper är vare sig klumpig eller mesig, däremot är han både hårdkokt och en rejäl brudmagnet. Det kanske säger ett och annat om den tragiska verklighet vi lever i att detta var det som överraskade mig allra mest i hela filmen.
För kalenderbitaren vill jag tillägga att Suplee hade rollen som skitdemonen "The Golgathan" i Kevin Smiths "Dogma".

Men eftersom både pedofilpappan och Thumper är bifigurer och eftersom filmen har så många övriga svagheter så räcker det inte riktigt till för att rädda den här virriga tidsresefilmen. Den engagerar inte ens mig, och jag är ändå en sån som håller "Time's Arrow" och "City on The Edge of Forever" för två av de bästa Star Trek-avsnitten någonsin.

"Butterfly Effect" är en film du bör se om du av någon anledning samlar på biljetter från tidsresefilmer, men å andra sidan kan det dröja innan filmen kommer till den slutna instutition där du sitter i så fall.

Innehållsförteckning:
Äckliga barnskådisar
Apkonster
Hård gothkille
Förvånansvärt lite kaosteori
Hård manlig kärlek i fängelse
Mängder med näsblod

Svensk premiär: 25 juni 2004

Harald Åberg : 04-06-28


 
> maila crew@bulldozer.nu