[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]
>> sett - film - recension - Djungelboken 2


Djungelboken 2
(The Jungle Book 2)

En av mina favoritfilmer från barndomen har fått en fortsättning. Filmatiseringen av Rudyard Kiplings bok "Djungelboken" har fått sällskap av "Djungelboken 2".
Många år har gått sedan 60-talets "Djungelboken" kom, fast tack vare filmens underbara värld så har det bara gått cirka en vecka sedan Mowgli kom till människobyn nu när uppföljaren tar vid.

ur "Djungelboken 2"
Baloo och Mowgli, gamla bekantingar från "Djungelboken"
© Buena Vista International

Livet som människa är inte så lätt och Mowgli längtar tillbaka till djungeln och förstås också till sin vän, björnen Baloo.
Tyvärr får inte Mowgli alls återbesöka djungeln eftersom de i människobyn tycker att det är allt för farligt.
Efter några inledande scener så rymmer i alla fall Mowgli tillbaka in i djungeln och sina vänner.
I hasorna har han ovetandes sin lille styvbror Ranjan samt Shanti, som är den flicka som fick honom att välja människorna i första filmen. Hans styvföräldrar hade rätt i att djungeln är farlig eftersom tigern Shere Khan vill hämnas och dessutom har ormen Kaa inte förlorat sin hypnosförmåga och aptit.

Jag letade fram en skiva från min barndom som heter "Djungelboken 2 - vad hände sen?". Så idéen om uppföljare har 30 år plus på nacken.
På denna skiva inträffar det att Baloo fångas in och blir satt i bur i människobyn. Barnen retar honom och sticker honom med pinnar innan Mowgli och Bagheera lyckas befria björnstackaren.
Att detta politiskt inkorrekta utgått i den nya filmen är ingen slump, annars är ramhistorien densamma. Baloo och Mowgli saknar varandra och bestämmer sig till slut för att leka med varann då och då.
Hur som helst, glöm min repiga skiva från 1969 nu.

Uppföljarfilmen är en repris kort och gott.
Den som sett första filmen behöver egentligen inte den här då inget nytt under djungelsolen dyker upp. Baloo och Mowgli sjunger "Var nöjd med allt som livet ger" ännu en gång och plockar frukter och bär igen.
Kaa kramar och hypnotiserar ånyo, fast Shanti denna gång i stället för Mowgli. Elefanterna marscherar igen och krockar med varandras bakar på nytt.
Bagheera håller på att bli och blir översprungen igen.
Asfåglarna retas och ett besök i kung Louies tempel hinns med även i denna film. Annars är det stor skandal att denne ascoole orangutang inte alls är med i "Djungelboken 2". Baloo säger bara att kung Louie "schappat" medan vår björn själv tar plats på tronen.
Om det ändå är recycling, varför ta bort det bästa från ettan? Tycke och smak...
Nåja, i tempelruinen får man sig i alla fall ett nytt musiknummer till livs som är rätt snyggt koreografiskt.

I amerikanska versionen får man höra John Goodman som Baloo. Själv fick jag hålla till godo med Rolf Lassgård.
Inget ont med det faktiskt eftersom han axlar Beppe Wolgers mantel på ett bra sätt. Shere Khan klarar sig också bra både i bild och röst.
Om jag inte helt är ute och cyklar så är det Olof Thunberg som åter gör tigerns röst. Under eftertexterna får jag i alla fall höra "oobie doo, ja vill va som du" så mina sista tankar under filmvisningen går till kung Louie och den sång som var hans i förra filmen.

Innehållsförteckning:
En hel del barnskratt i salongen
Smala fotomodellsmammor och tjock styvpappa på duken.
Turbaner
Gonggong

Svensk premiär: 7 februari 2003


Jörgen Krüsell : 03-02-06


 
> maila crew@bulldozer.nu