[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]




>> sett - film - recension - Elina: som om jag inte fanns


Elina - som om jag inte fanns

"Elina - som om jag inte fanns" utspelar sig under tidigt femtiotal i en liten by i Lappland under höstårstiden.
Nioåriga Elina (Natalie Minnevik) återvänder till skolan efter en längre tids sjukdom. Hennes familj har det inte lätt eftersom pappan är död. Kvar finns nu bara Elina med mamma och två småsyskon.

ur "Elina - som om jag inte fanns"
Elina (Natalie Minnevik) i filmen "Elina - som om jag inte fanns".
© Foto: Bengt Wanselius/Sonet

Som åskådare får man klart för sig att familjen är utlämnade till det sociala för att klara sig.
Ändå, att få börja skolan igen borde väl vara roligt för Elina?
Det blir inte så eftersom hon tidigt hamnar i konflikt med överlärarinnan på skolan. Det har fallit på Bibi Anderssons lott att gestalta denna lärarinna vid namn Tora Holm.
Bibi Andersson med alla sina år i skådespelarbranschen gör här sin mest minnesvärda roll sedan "Smultronstället" från 1957 vill jag påstå. Hon ger här överlägsenheten och den psykiska mobbningen mot fattiga barn ett elakt ansikte, samtidigt som hennes rollkaraktärs egen osäkerhet och bräcklighet lyser igenom.
Konflikten utvecklas allt eftersom till en mental kamp mellan lärarinnan och Elina. Då och då, när allting blir för jobbigt, tar Elina sin tillflykt till myren där hon pratar med sin döde far. Även på en död myr kan hösten kan vara vacker i vårt land, för den som inte upptäckt det redan.

Sverige har en tradition av att ha lyckats få fram bra rollgestaltningar av barn på film. Många är de gångerna som jag blivit imponerad av barnens framfart på duken. I denna film är det Natalie Minnevik och Tind Sonneby som gör goda insatser som systrarna Elina och Irma.
Som språkpolis måste jag ändå nämna en liten brist för att vara petig...
Kan man bara överse med att de båda syskonen varken pratar finlandssvenska som sin mamma eller någon norrländska, så är det bara och njuta av fint skådespeleri. Natalie Minnevik är dock en fena på finska.

Som en historisk inblick ger filmen en del tankar som stannar kvar.
Sverige under denna tid var ingen lätt plats för "finnungar".
Det var till exempel förbjudet att tala finska i skolan till slutet av femtiotalet.
I filmens klassrum sitter det barn som knappt kan ett ord svenska och får lyssna till undervisning som ges helt på vårt modersmål. Måste ha varit givande värre...
Den scen i filmen som stannar kvar längst hos mig är när Tora Holm resolut tar pennan ur vänster hand på ett av barnen i klassrummet och sätter den i den högra istället.
Jag är själv vänsterhänt och minns därför extra tydligt hur min mormor berättade att en pojke i hennes klass till och med fick stryk av läraren för att på så vis sluta skriva med den otillåtna vänsterhanden.
Allt var verkligen inte bättre förr...I alla fall inte i skolan.

"Elina - som om jag inte fanns" är regisserad av Klaus Härö och baseras på en bok med samma namn. Kerstin Johansson i Backe heter författarinnan.
Om hennes bok är lik filmen så borde hon vara väldigt nöjd med resultatet av denna filmatisering, även om filmen i mitt tycke är i kortaste laget (drygt en timme).

Innehållförteckning:
Potatiskrig
Björn Granath som distriktsläkare
Vackra naturbilder
Skolmatsal

Svensk premiär: 31 januari 2003


Jörgen Krüsell : 03-01-30


 
> maila crew@bulldozer.nu