[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]
>> sett - film - recension - The Sum of alla fears

The Sum of alla fears

Ännu en bok av Tom Clancy har blivit filmad och den här gången är det "Summan av skräck" som blivit till rörlig bild.
Tom Clancy har som bekant gett ut en mängd böcker som alla mer eller mindre är politiska thrillers. Exempel på tidigare filmatiseringar är "Jakten på röd oktober", "Patrioter" samt "Påtaglig fara".

Ur "Sum of all fears"
Ben Affleck som Jack Ryan i senaste Tom Clancy-filmen "The sum of alla fears"
© United International Pictures

Tom Clancys hjältefigur i böckerna heter som oftast Jack Ryan och har spelats av William Baldwin, Harrison Ford och nu i den aktuella filmen även av Ben Affleck.
Som så många gånger förr i Clancys bokvärld handlar även "Summan av skräck" om hur det nästan blir till kärnvapenkrig mellan Ryssland och USA. Skillnaden denna gång är att en internationell terroristorganisation försöker trissa de två kärnvapengiganterna mot varandra genom att själva smälla av en atombomb.

Den här filmen är en så kallad "Prequel" som alltså utspelar sig före de andra filmerna och med det menas att handlingen rör när Jack Ryan på allvar kommer in i CIA samt träffar sin läkarhustru. Hur den unge Jack Ryan (Ben Affleck) kan vara inblandad i Tjetjenienkriget för att sedan hunnit med att vara en medelålders Jack Ryan (Harrison Ford) med fru och barn under en tioårsperiod efter det är lite märkligt. Fast Hollywood har sin egen logik när det gäller tidsaxlar och sådant. Å andra sidan brukar Tom Clancys böcker vara väldigt noggranna och väl genomarbetade. Det blir lite motsägelsefullt.
Den amerikanske författaren står också som exekutiv producent för filmen

Ändå gillar jag filmen, men varför kanske ska lämnas över till psykiatrin.
Fast man i stort sett vet hur filmen ska sluta så är det spännande när Jack Ryan försöker finna bevis mot terroristerna medan USA och Ryssland spänner sina muskler mot varandra och gör sina massförstörelsevapen redo samt utför mindre vedergällningsaktioner mot varandra.

Jag är svag för den här genren med alla allvarliga män och kvinnor, ofta i uniform, som springer runt och är handlingskraftiga eller ger sken av att vara det.
Repliker som "Mr President, we are defacto at war with Russia", "Go to Deafcon one" samt "For Christ sake I dont know!" och "må gud vara med oss" på ryska är tunga ord uttalade runt borden i stridsledningscentralerna som jag av någon anledning inte kan motstå.

Liknande filmer har ofta gjorts förr och för mig gör de ändå ej helt osannolika scenariorna att jag vill titta. Det är alltid spännande och skrämmande med kärnvapen på drift. Det känns påtagligt i dessa dagar.
Fast vad en som är totalt ointresserad av upptrappning, krig och militära termer har att säga om filmen vet jag förstås inte.
Förutom en del explosioner så kanske denna relativt ytliga film är helt ointressant för er andra, men det är ju inte första gången olika åsikter skulle vara resultatet av en genomtittning av en film.

Slutet med de två presidenterna på Vita husets gräsmatta kan jag gärna vara utan eftersom det mer liknar en politisk pamflett.
Urk tänkte jag när "vi andas alla samma luft" dök upp i solskenet i alla-är-vi-vänner-sekvensen.
Oj, avslöjade jag slutet?
Snälla nån, ni tror väl inte på fullt allvar att Hollywood skulle tillåta ett filmmanus där hela jorden, framför allt USA, blir ett grusregn över Vintergatan?

Innehållsförteckning:
Bildsköne Ben
Morgan Freeman
Atombombsexplosion
Bilexplosion
Hangarfartygsexplosion
Flygplansexplosion

Svensk premiär: 13 september 2002


Jörgen Krüsell : 02-09-17


 
> maila crew@bulldozer.nu