[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]
>> sett - film - recension - The Fountain

The Fountain

Efter de framgångsrika "Pi" och "Requiem for a Dream" kommer nu Darren Aronofsky med sin tredje långfilm "The Fountain".
Denna gång bjuds vi på ett ambitiöst och effektspäckat epos på temat "evigt liv", som spänner över ett helt millennium.
Det är ett vågat projekt som inte kommer att falla alla på läppen, men som samtidigt knappast lämnar någon helt oberörd.

Ur filmen "The Fountain"
Över tre tidsåldrar följs Hugh Jackmans och Rachel Weisz rollkaraktärer åt.
© 20th Century Fox

Filmen utspelas i tre olika tidsplan – på 1500-talet, i nutid och 500 år in i framtiden.

I 1500-talets Spanien möter vi Tomas (Hugh Jackman), en Conquistador som på drottningens (Rachel Weisz) uppdrag ger sig ut för att finna "Livets träd".

I den nutida parallellhandlingen återfinner vi Jackman i rollen som Tom Creo, en vetenskapsman vars medicinska forskning leder fram till en formel för att stoppa åldrandet.
Hans cancersjuka hustru Izzi (Weisz igen) skriver också på en bok som handlar om just Livets träd.

Och 500 år fram i tiden får vi följa Jackman som, instängd i en glaskula (tillsammans med – just det: Livets träd!), är på väg upp genom rymden mot en gigantisk nebulosa för någon sorts slutlig återfödelse. Spejsat, på min ära.

Som alla förstår är "The Fountain" en film som tänjer gränserna för det sannolika och erbjuder en rad olika tolkningar av vad vi ser. Är "framtiden" egentligen en dröm? Har Toms fru förvandlats till ett träd? Är Tomas/Tom (och kanske drottningen/Izzi) samma person som genom något slags reinkarnation lyckats förflytta sig genom olika sekler?
Frågorna hopar sig och svaren är knappast tydliga, men om man ser detta som ett problem eller inte är naturligtvis en smaksak.

"The Fountain" är en oerhört vacker film som trots sitt nyandliga New Age-flum har en förmåga att engagera även på ett djupare plan.
Jackman och Weisz gör båda strålande rollprestationer och den nutida, viktigaste, parallellhandlingen om Tom och hans sjuka hustru griper faktiskt tag och pressar fram en och annan tår i ögonvrån. Toms desperata sökande efter ett botemedel som kan rädda hans älskade blir ett hjärtskärande inslag som kontrasterar mot filmens mera ytliga kvaliteter.

Själva upplägget, med berättande i tre olika tidsplan, gör att jag kommer att tänka på "Timmarna" där Virginia Woolf skriver en historia som sedan kommer att påverka livet för kommande generationer. Men i "The Fountain" är tidsspannet större och kopplingarna mer diffusa.

Filmens "nu" är centralt för att knyta samman dåtid med framtid; Izzi skriver om legenden kring Livets träd medan Tom forskar kring just livets och åldrandets gåta. Men när säcken ska knytas ihop på slutet görs det med en ganska tafflig kärringknut som förmodligen kommer att reta fler än bara några scouter.

Innehållsförteckning:
Kvasi-religiöst mumbo-jumbo
Datorgenererade effekter
Tre berättelser på ett tema
Gripande realism
Svårtolkade fantasier

Svensk premiär: 23 mars 2007

Albin Valsinger: 07-03-22


 
> maila crew@bulldozer.nu