[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]
>> sett - film - recension - Freaky Friday

Freaky Friday

En förväxlingskomedi med moralkakor om hur viktigt det är att lyssna på varandra och tycka om och respektera varandra trots olikheter.
Känns det som något nytt? Nej, så originell är kanske inte "Freaky Friday", men den är faktiskt lite småtrevlig ändå.


Ur filmen "Freaky Friday"
Anna (Lindsay Lohan) och mamma Tess (Jamie Lee Curtis) i "Freaky Friday".
© Buena Vista International

Anna (Lindsay Lohan) har det inte lätt. Hon får alltid kvarsittning, blir retad av hejarklacksledare och hennes mamma Tess (Jamie Lee Curtis) förstår aldrig något av vad som händer. Tess ska dessutom gifta sig med en ny man vilket inte gör livet lättare.
Mamman har i sin tur fullt upp med sin psykologmottagning och bröllopsplanering.

Efter ett gräl på en kinarestaurant får mor och dotter varsin magisk lyckokaka och morgonen därpå är inget sig likt. Eller ja, likt, men tvärt om. Mor och dotter har bytt kropp med varandra och bara osjälvisk kärlek kan bryta magin. Det låter väl gulligt?
Att dottern plötsligt måste ta hand om nervvrak och mamman klara av en hård dag i skolan ger upphov till en rad skämt. Förvecklingar blir det när Annas förälskelse plötsligt blir underligt attraherad av Tess, eftersom hon är så musikintresserad plötsligt.

Trots alla klyschor och känslan av att man har sett det mesta förr (filmen är dessutom en ny version av en film från 70-talet) så är det faktiskt lite småroligt ibland. Mest tack vare Jamie Lee Curtis som faktiskt är bra som mamma och dotter. Dessutom ligger de flesta av skämten på en så där småtrevlig nivå som gör att man sitter och ler ofta men aldrig direkt gapskrattar.
Allting genomförs dock med glimten i ögat.

För den som tycker om när svenska saker nämns i amerikanska filmer finns det en del att hämta här. Framförallt är det första gången någonsin som jag har sett Volvo framställas som en häftig bil snarare än den tråkiga men säkra familjebilen. På den punkten är filmen väldigt nyskapande.
Undrar hur mycket Volvo fick betala för det. The Hives pratas det dessutom om och filmen är full av modern punkrock av varierande kvalitet.

Jag är inte riktigt säker på vilken målgrupp den här filmen har.
Den känns egentligen lite för barnslig för att verkligen locka tjejer i Annas ålder. Däremot är det en film som faktiskt alla kan se och ha lite småtrevligt med en ruggig decembereftermiddag.

Innehållsförteckning:
Moralkakor
Lyckokakor
Covers
Kvinnoskrik
Earthquake!
Slutet gott allting gott

Svensk premiär: 19 december 2003

Axel Roos : 03-12-19


 
> maila crew@bulldozer.nu