[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]
>> sett - film - recension - The Glass House


The Glass House

Två syskon blir föräldrarlösa när deras mamma och pappa plötsligt omkommer i en bilolycka.
Vårdnaden går till familjens gamla vänner, paret Glass, som syskonen inte träffat på länge.
De flyttar alla till familjen Glass påkostade villa i Malibu.
En flott skapelse i glas och krom, som ändå är olycksbådande dyster.
Man börjar ana oråd.

Ur filmen "The glass house"
Hans och Greta i glas-huset
© Columbia TriStar

Det är inte bara för att man plötsligt förstår att filmtiteln "The glass house" är dubbeltydig.
Saker är konstiga…
Till exempel måste syskonen dela rum.
Storasystern i tonåren och osnutne lillebror. I samma rum.
Bara det i sig är nog för att få den mest naive att höja på ögonbrynen.
Nåt är i görningen.
Sen kommer allt slag i slag. Mystiska, illavarslande, olycksbådande signaler om att något inte står rätt till.

Pappa Glass kör för fort med sin bil!
Mamma Glass köper hämtmat till middag, alltså som inte är pizza!
Pappa Glass har ekonomiska bekymmer och dessutom tittar han på tonårsflickan när hon går ur poolen i bikini…en gång lutar han sig över flickan för att knäppa hennes bälte!
Herr och fru Glass hörs vid ett tillfälle gräla!
Men kanske mest avslöjande av allt…de nya fosterföräldrarna har ingen som helst koll på skillnaden mellan Nintendo och Playstation!

Givetvis är det som i alla amerikanska filmer tydliga tecken på att familjen ifråga är tvättäkta psykopater, att det finns en ondsint konspiration i botten och hemska saker kommer att hända innan man hunnit säga "gissa om din styvpappa är snäll när han hjälper dig med läxorna".
Framför allt kommer det att pågå en kamp mellan tonårsflickan, som är brådmoget listig, och pappa Glass, som är pannsvettig, glansögd och psykopat.
Alla kommer att tro på pappa psykopat och ingen på tonårsflickan.
Framför allt kommer fru Glass att visa sig vara ond bara på grund av sin mans dåliga inflytande.
Framför allt kommer minst en person, som man tror är död, komma tillbaks och inte alls vara död.
Framför allt kommer vi att nöjt kunna konstatera att alla onda, utom möjligen socialtjänstkvinnan, får vad de förtjänar i slutändan.
Det är troligen därför Ruby och Rhett får egna rum på slutet!

Herr Glass spelas för övrigt av Stellan Skarsgård.
En av våra internationellt sett mest gångbara skådespelarstjärnor är nu mera så betrodd i staterna att han får spela en helt vanliga amerikan.
Ja, vanlig och vanlig…det är en sanning med modifikation.
Speciellt i den här filmen.
Han anses åtminstone prata så bra engelska att han inte likt Peter Stormare oftast måste spela nåt slags skum utlänning för att motivera brytningen.
Skall man gratulera denne duktige skådis att han nu kvalar in till att få spela yxigt halvdana psykopatroller i förutsägbara Hollywood-produktioner?
Detta är ju ändå ett uppköp då han inte redan under filmens första kvart blir uppäten av en slug haj som i "Deep Blue Sea".
Men håll med om att det är lite ironiskt att han spelar en man som gör vad som helst för pengar…

Innehållsförteckning:
En ordlek som på svenska blivit ett hus gjort av GB-produkter
En advokat som är pappa till Laura Dern
En socialtjänstkvinna som är advokat i "Ally McBeal"
En morbror som är Big i "Sex and the city"
En lillebor som är lillgammal
En storasyster som är maskeradbutiksinnehavarens tonårsnymfomandotter i "Eyes wide shut"
En manusförfattare som skrivit manus till "Wolf"
En regissör som debuterar som långfilmsregissör

 

Svensk premiär: 6 december 2001

 

Mia Gustavsson : 01-12-06

 

 


 
> maila crew@bulldozer.nu