[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]
>> sett - film - recension - Hannah med H


Hannah med H

Jag önskar verkligen att jag kunde säga att det här är en ungdomsfilm som tar ungdomar på allvar.
Att filmens huvudperson, 18-åriga "Hannah med H", är det minsta trovärdig. Eller kanske åtminstone att manuset, karaktärerna och replikerna känns självklara och naturliga. Möjligen att det åtminstone verkade finnas nåt slags genomtänkt budskap i botten.
Men tyvärr
. "Hannah med H" är en film som får Staffan Hildebrandts 80-talsrullar att verka som insiktsfulla mästerverk.

Ur "Hannah med H"
Gymnasielärar-Jens raggar på Hannah med H
© Triangelfilm

Hannah med H (Tove Edfeldt) borde gå i skolan och vara som de andra tjejerna, men istället ägnar hon största delen av sin tid åt att skriva pretto dikter på post it-lappar, att känna sig speciell (på det där svårmodiga tonårssättet) och att sitta på café och dricka vegan-caffe latte.
En dag får hon kontakt med Jens, en gymnasielärare i 40-årsåldern som sätter sig vid hennes bord och börjar prata. Hon blir smickrad av uppmärksamheten och börjar se fram emot deras möten. När han inte dyker upp på ett tag försöker hon hitta honom på olika sätt, men det verkar som om han ljugit för henne om vem han egentligen är.

Hon träffar också två killar i mer lämplig ålder, den bosniske Edin (Adnan Zorlak) och den antirasistiske, feministiske djurrättsaktivisten och skinskallen (!) Andreas (Joel Kinnaman).
Filmens största behållning är hennes relation med Andreas och hans minst sagt ogenomtänkta politiska aktioner som han vill genomföra tillsammans med henne. Att han är den enda person i hela filmen som lyckas framföra sina repliker på ett trovärdigt sätt känns lite märkligt med tanke på hans skrattretande fåniga och inte särskilt genomarbetade karaktär.

När Hannah börjar få mystiska telefonsamtal mitt i natten och man får se Jens smyga omkring hennes hus samt föra kryptiska telefonsamtal på danska tycker jag att filmen börjar spåra ur. Upplösningen, som försöker vara nåt slags "Truman show" light, är så långsökt att det riktigt kryper i kroppen av pinsamhet.

Filmen bygger på Per Nilssons ungdomsbok "Ett annat sätt att vara ung" och det är möjligt att den lyckas förmedla andra saker än "Estetiska programmet ger ungdomspjäsen - Det är hårt att vara svår".

Finns det inget förmildrande med den här filmen då? Ja, faktiskt. Soundtracket med "The Knife" är helt lysande och lyckas förmedla så oändligt mycket mer känsla än alla repliker i hela filmen.
Köp plattan, skippa filmen!

Innehållsförteckning:
Karin Dreijers underbara röst
Dansk smygfilmad dokusåpa
Politiskt tonårsengagemang
Omotiverad full frontal nudity
Pretto-poesi
Simträning
Sexdebut
Kycklingen Gullefjuns sorgliga hädangång
Nattlig telefonterror

Svensk premiär: 12 december 2003

 

Mia Gustavsson : 03-12-12


 
> maila crew@bulldozer.nu