[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]
>> sett - film - recension - Harry Potter och hemligheternas kammare


Harry Potter och hemligheternas kammare

Dags för en ny termin på Hogwarts skola för häxkonster och trolldom. Harry Potter har vuxit en decimeter och fått en aningens mörkare röst men är lika hygglig som vanligt.
Hans släktingar är lika elaka som vanligt så det är en stor lättnad när Ron och hans bröder hämtar upp Harry för att ta honom till skolan.

Ur "Harry Potter och hemligheternas kammare"
Harry Potter (Daniel Radcliffe) och Ron (Rupert Grint) i "Harry Potter och hemligheternas kammare"
© Warner Bros

Den här terminen får Harry göra många nya bekantskaper: Husalven Dobbie, den självbelåtne läraren Gyllenroy Lockman (Kenneth Branagh), Rons syster Ginny, Dracos högdragna farsa Lucius Malfoy och Missnöjda Myrtle för att nämna några.

Bortsett från alla nya ansikten är det något som är konstigt på Hogwarts den här terminen. För det första var det någon eller något som försökte hindra
Harry från att överhuvudtaget komma till skolan.
Sedan är det den ondskefulla, blodtörstiga rösten som bara Harry kan höra och varför kan Harry förresten tala ormspråket?
Dessutom finns det en grupp, med Draco Malfoy i spetsen, som vill ha bort alla med "orent blod" från Hogwarts. Med det menas de elever som har mugglarblod i ådrorna, till exempel Harrys kompis Hermione.
När mystiska fall av förstening börjar inträffa har det gått för långt. Harry och hans vänner måste agera!

Ur "Harry Potter och hemligheternas kammare"
Ur "Harry Potter och hemligheternas kammare"
© Warner Bros

Andra filmen om Harry Potter är riktigt spännande.
Några vilda kameraåkningar får en att ducka i biofåtöljen och intrigen är inte lätt att lista ut i förväg ­ om man inte läst boken förstås.
Om jag ska vara helt ärlig är jag fortfarande inte hundra på hur det verkligen hänger ihop, men hellre det än en alltför uppenbar historia.

Om den första filmen är en introduktion till Harry Potters värld, en fantasifull film för barn som vuxna också kan uppskatta, så är det här en film som gått ett steg till. Lite läskigare, lite roligare, lite mer komplicerad, lite bättre.
2.40 svischar förbi som ingenting och att döma av den yngre publiken i salongen är filmen en stor succé.
Även om en annan har lite svårt för långa, lyckliga, leende slutscener…

Innehållsförteckning:
Pixignomer
Spindlar
Sniglar
Ormar
Illvrål
Fågel Fenix
Flygande bil
Piskande träd

Svensk premiär: 22 november 2002


Helena Sahlsten : 02-11-21


 
> maila crew@bulldozer.nu