[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]
>> sett - film - recension - Hotel

Hotel

Känner du att någonting saknas på biorepertoaren?
Att thrillers har för mycket handling, för stor budget och för många skrämseleffekter? Att de flesta filmer helt enkelt inte är tillräckligt snygga?
Då är den österrikiska filmen "Hotel" något för dig.


Ur filmen "Hotel"
Irene är lite fundersam över om det finns häxor i skogen.
© Folkets Bio

En ung kvinna, Irene (Franziska Weiss), har fått jobb som receptionist på ett hotell i de österrikiska alperna. Väl där är hon jätteglad över jobbet och berättar stolt att hon redan får arbeta nätter själv när hon ringer hem till sin mamma.
Ganska snart märker hon dock att allting inte står riktigt rätt till. Många av medarbetarna är påtagligt korta och avvisande mot henne och en otrevlig stämning råder på hotellet.
Dessutom visar det sig att hennes föregångare på jobbet har försvunnit spårlöst. Ingen vet vad som har hänt och ingen verkar riktigt bry sig. Stämningen på hotellet blir inte bättre av den mörka skogen som omger hotellet.
Dessutom sägs en häxa ha bott i en grotta i närheten.

Filmen "Hotel" har inte mycket till handling. Det är en långsam film och som thriller räknat är den inte särskilt skrämmande eller obehaglig.
Ändå kan jag inte låta bli att tycka ganska bra om filmen. Stämningen är lite lagom obehaglig och filmen är rakt igenom väldigt snyggt gjord.
Kameravinklarna är lysande, den har ett spel med ljus och mörker som man sällan ser i filmer och bilder och scener får ta sin tid även om det inte händer mycket i dem.

Att det inte händer så mycket medför dock vissa problem.
Delvis blir karaktärerna i filmen ganska skissartade. I kollegornas fall gör det nästan effekten bättre, allt blir ännu mer mystiskt och otrevligt av att man inte riktigt förstår sig på dem. Problemet är att man inte heller kommer riktigt nära Irene. Hon går mest runt och ser bekymrad ut hela filmen och man får ingen egentlig uppfattning om henne som person.
Dessutom leder bristen på handling och händelser till att man ibland undrar om man i de olika scenerna missar någon symbolik som skulle göra upplevelsen större på ett djupare plan.

Nu får man helt enkelt nöja sig med en originell, snygg och stämningsfull film och det är minsann inte fy skam det heller.

Innehållsförteckning:
Trädstammar
Korridorer
Ljus och mörker
Larm
Sprakande hissmusik


Svensk premiär: 14 januari 2005

Axel Roos : 05-01-13


 
> maila crew@bulldozer.nu