[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]

>> sett - film - recension - Loranga, Masarin och Dartanjang

Loranga, Masarin och Dartanjang

Det finns två riktigt befriande förgrundsgestalter i svensk barnlitteratur. Astrid Lindgren som i och med Pippi Långstrump öppnade för anarkism för barn och Barbro Lindgren som tagit det hela ett steg längre och skrivit en rad dadaistiska barnböcker.

Ur filmen "Loranga, Masarin och Dartanjang"
På giraffen i full karriär
© SF

När jag var liten älskade jag böckerna om Loranga, Masarin och Dartanjang och kanske i än högre grad den om Nils Pantaloni Penell. Det finns en nonsensaktig lekfullhet i Barbro Lindgrens värld som är svår att inte tycka om.

Loranga är världen bästa pappa, om ens krav på en pappa är att han ska gå omkring hela dagarna i en badrock, med en tehuv på huvudet och vara odrägligt sjävlcentrerad. Masarin är hans infallsrike son och Dartanjang är Lorangas far, en kronisk hypokondriker och personlighetsväxlare. Ena stunden är han rörmokare och andra är han målarmästare.

De bor alla tre i en samling mer eller mindre ruckliga hus ute på landsbygden. Där spenderar de dagarna genom att strunta i trams som förpliktelser och måsten och gör istället vad som faller dem in.
Detta uppskattas inte av Sura Gubben på komunalkontoret, som får sin post stulen av Lorangas röda ugglor. Så han ställer ultimatum till Loranga, antingen skaffar han ett jobb och slutar upp med att alltid vinna över Masarin i alla tävlingar de hittar på, eller så skickas Masarin till fosterfamilj.
Detta är i alla fall ramhandlingen.

Sen förekommer lite blandade episoder ur böckerna, gentlemannatjyven Gustav, tigrarna i ladan, giraffen på sophögen, morfar som är en fågel i skogen. Tyvärr leder detta också till att filmen blir lite för episodisk.
Det är en märklig sak att säga om en film som man tycker är underbart dadaistisk, självklart, men man kan också säga att det är det som är skillnaden mellan en bra idé på papper och en bra idé på filmduk.

Men det är en rolig film. Vissa scener är helt underbara, som när Loranga och Masarin springer omkring och kämpar om vem som ska bära två ölflaskor till morfar i skogen. Ibland blir man helt enkelt överväldigad över den rebelliska spontaniteten i berättandet. Tyvärr inte hela tiden bara.

Innehållsförteckning:
Popmusik
Tigrar i ladan
Världens mysigaste fängelse
Kanelbullshockey
Swimingpoolgarage
Tandkrämstårta

Svensk premiär: 14 oktober 2005

Harald Åberg : 05-10-14


 
> maila crew@bulldozer.nu