[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]
>> sett - film - recension - Mamma, pappa, barn

Mamma, pappa, barn

Hösten 2002 fick jag se en massa rörliga bilder från min hemstad.
Allt från Västergårdshallen till "linen" på Scania kunde avnjutas. Anledningen till detta var den utsökta TV-serien "Stackars Tom" som utspelade sig i och kring Södertälje. Därför är mina förväntningar höga när det åter blivit dags för manusförfattaren Santiago Gil och regissören Kjell-Åke Andersson att ge ifrån sig mera rörliga bilder ur vardagslivet.

Ur filmen "Mamma, pappa, barn"
Sara, Johnny och filmbebisen Lukas
© SF

"Mamma, pappa, barn" handlar om gifte Jonny (Torkel Pettersson) och hans familj. De är, som det brukar heta, en lycklig familj.
Den svenska drömmen är nästan uppfylld. Villan och fler barn fattas, men framför allt husbygget är på gång. Under tiden så är Vägarbetar-Jonny pappaledig och skjutsar runt sin lille son i tillvaron med en barnvagn i strålande vårsol.
Hans fru Skjuksköterske-Sara (Åsa Person) föreslår en dag att han ska ta med sig sonen på babyrytmik, vilket får oanade konsekvenser. Tänk att det finns nåt sånt som babyrytmik? Nåväl, på babyrytmiken möter Jonny mammalediga Rebecka (Maria Bonnevie) och det dröjer inte länge förrän de två babyföräldrarna mer börjar intressera sig mer för varann än sina ordinarie partners. Deras lyckliga liv innan rytmiken kanske inte var så lyckliga när allt kommer omkring?

Precis som i "Stackars Tom" åstadkoms här en jordnära vardagsskildring med levande karaktärer och en avspänd samt trovärdig dialog.
Det känns som om "Mamma, pappa, barn" är ett filmat nedslag hemma hos vem som helst. Jag ser inga skådespelare, utan småbarnsföräldrar i vardagssituationer där jag både får skratta med och åt det som sker i deras liv.
Som åskådare kommer man här väldigt nära och jag lever mig in i vad som inträffar uppe på bioduken. Kamerans roll understryker också närheten genom att vara väldigt rörlig och tätt inpå, i en stil som starkt påminner om senare års danska filmframgångar med sin enkla och vinnande teknik. Men även det enkla kan vara nog så svårt och det är trevligt att se när resultatet är gott.
Risken med en rörlig kamera är att det annars kan bli mer rörigt än just rörligt.

"Mamma, pappa, barn ger också en påminnelse om hur sköra våra sociala samlevnadskonstruktioner är här i Sverige idag.
Bygger man ett förhållande på enbart kärlek och känslor så kan det mycket väl gå åt helvete när man som ett par inte låser in sig och sväljer nyckeln.
Låt oss gå tillbaka till bondesamhället när man gifte sig av praktiska skäl i stället för emotionella. "Mamma, pappa, barn" ger inget förslag till detta, men ger i alla fall 102 minuter sevärd och väldigt väl iscensatt vardag.

Innehållsförteckning:
Norrman med liten penis
Örfil och vält bokhylla
Ingvar Hirdvall och Mona Malm som Jonnys föräldrar.
Tveksam slutscen
Ebba Gröns "Mamma, pappa, barn" var inte med

Svensk premiär: 31 oktober 2003

Jörgen Krusell : 03-10-31


 
> maila crew@bulldozer.nu