[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]
>> sett - film - recension - The Missing

The Missing

En gång i tiden var han tonåring i TV-serien "Happy days".
Numera ägnar han sin tid åt att regissera filmer som ofta vinner framgång. Denna gång har Ron Howard tagit sig an att filma boken "The last ride" som i rörliga bilder blir "The Missing".
Filmen är förlagd i tid till sent 1800-tal och platsen är den karga vildmarken i USA.
Sålunda har jag hamnat framför en westernhistoria och som storälskare av denna filmtyp så är förväntningarna på topp.

Ur filmen "The Missing"
Kates indiannamn är "Springer med hagelgevär".
© SF

Fast innan filmen ringde varningsklockor hos mig. Hur skall jag reagera på att se en långhårig och luggsliten Tommy Lee Jones som vit hobbyindian? Dessutom ska han prata indianspråk! Det luktar pannkaka lång väg och risken för geggig oätbar smet känns högst sannolik.

Historien tar sin början i ett vintrigt lätt snöbefläckat slättlandskap.
Maggie Gilkeson (Cate Blanchett) kämpar för att överleva på sin ranch tillsammans med sina två döttrar Lily (Evan Rachel Wood) och lilla Dot (Jenna Boyd). Livet går sin gilla gång tills hennes far återvänder efter att ha varit försvunnen i drygt 20 år.
Tommy Lee Jones spelar pappan som under alla dessa år levt tillsammans med indianer inklusive indianfru. Eftersom han helt enkelt schappade från sitt gamla liv så är Maggie minst sagt bitter och förbannad över att se svikaren till pappa igen. Maggie avvisar honom och där skulle historien slutat om nu inte elaka indianer och vita rövat bort äldsta dottern Lilly. Tanken med bortrövandet är att sälja tonårstjejer till bordeller i Mexiko. Maggie behöver sin fars spår- och spejarkunskaper när de tillsammans med Dot ger sig av för att rädda Lilly innan hon förs över gränsen tillsammans med de andra kidnappade kvinnorna.

Hur dålig blev den här filmen då?
Den blev inte alls dålig. Inte för mig i alla fall.
Allt som oftast i mina recensioner klagar jag när alla talar engelska fast de inte borde. Här har man lagt sig till med att prata chiricahua, ett apachespråk, och sånt ger trovärdighet och pluspoäng. Nu vet jag ju inte om det är korrekt återgivet, men i alla fall.

Jag älskar som sagt westerns och "The Missing" är nyanserad på så vis att både indianer och vita får vara goda och onda.
Dessutom är Cate Blanchett med, i min värld går hon i land med vad som helst. Jag vet inte vad det är, men hennes stil och närvaro bara är så rätt.
Scennärvaro gånger alla siffror som finns. Det är bara så att Blanchett är det bästa vita duken har att erbjuda just nu i kvinnlig skådespelarväg.
Betrakta detta som en subjektiv partsinlaga samtidigt som du ser denna egentligen rätt banala historia som filmats många gånger förr.

Till slut vill jag bara säga att naturbilderna gör mig lika rörd som alltid.
Jag avgudar vidderna, bergen, vattnen, skogarna – allt det som enligt mitt tycke blir magiskt när det vankas westerns. Sällan har jag varit så nöjd efter att ha sett en film som inte borde vara mer än en vanlig dag i gäspningens mainstreamfåra. Märklig känsla…Blanchett rules!

Innehållsförteckning:
Skållad i buffelhud
Svart magi och indiansk andevärld
Blanchett, Blanchett, Blanchett
Kallsinnade kavallerister

Svensk premiär: 19 mars 2004

Jörgen Krusell : 04-03-20


 
> maila crew@bulldozer.nu