[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]
>> sett - film - recension - Paradiset


Paradiset

Colin Nutley filmatiserar återigen en Liza Marklund-bok med hustrun Helena Bergström i huvudrollen som journalisten Annika Bengtzon. Filmen "Sprängaren" från 2001 får sin uppföljare i "Paradiset" som dock utspelas ungefär sex år innan den förra filmen.

Ur "Paradiset"
Lisa Nilsson och Helena Bergström i filmen "Paradiset"
© Foto: Tony Nutley/SF

Jag har lite problem att hålla reda på den marklundska kronologin när det gäller berättelsen om Annika Bengtzon.
Men om jag har förstått det hela rätt så utspelas den första boken "Sprängaren" närmast nutid tidsmässigt. Fjärde och senaste boken "Prime time" dessförinnan. Tredje boken "Paradiset" går ytterligare några år bakåt i tiden och "Studio sex" som är Marklunds andra bok är egentligen kronologiskt "först".
Så att Colin Nutley väljer att göra just "Paradiset" som film nummer två följer ingen av dessa linjer. Det givna hade varit att göra "Studio sex", men kanske var Nutley inte sugen på att frugan skulle gå omkring topless i porrklubbsmiljö?

Hur som helst, har man sett "Sprängaren" är många ansikten i "Paradiset" välbekanta. De flesta av dem på Kvällspressens redaktion. Alltifrån Annikas sura kollega Eva-Britt (Maria Lundqvist) till den dryge chefen Schyman (Örjan Ramberg) känns igen från förra filmen. Också Annikas man Thomas (Niklas Hjulström) dyker upp, men här är han fortfarande gift på annat håll och träffar Annika för första gången. Upplagt för problem på det privata planet alltså.
Annika plågas också av traumat kring sin ungdomskärlek, sin mormors hastiga insjuknande och sin dåliga relation till mamman.

Rent yrkesmässigt är det inte heller vidare muntert.
Annika Bengtzon är satt på undantag på redaktionen och får redigera istället för att vara reporter. En utveckling hon förstås inte alls är nöjd med. Därför gräver hon lite på egen hand och har bland annat fortlöpande kontakt med en kvinna vid namn Rebecka Björkstig (Lisa Nilsson) som grundat stiftelsen "Paradiset", ett privat initiativ för att skyddar misshandlade och förföljda kvinnor.
Medan Annikas medarbetare är upptagna med att skriva om ett brutalt mord i Frihamnen med misstänkta kopplingar till balkan-maffian får hon ett telefonsamtal från en kvinna, Aida (Suzanna Dilber), som söks som vittne till händelsen. Eftersom hon fruktar för sitt liv tipsar Annika henne om "Paradiset".
När Annika börjar snoka mer i "Paradisets" affärer inser hon att det är ett misstag.

Filmen är inte helt trogen mot boken, först och främst i det att Nutley valt att precis som i "Sprängaren" flytta fokus från deckarhistorien till Annikas privata och yrkesmässiga bekymmer.
I det stora hela är det en lyckad prioritering, även om "Paradiset"-delen av berättelsen blir något antiklimaktisk jämfört med i boken.
Nutley har istället valt att lägga mer krut på Aida-delen, vilket ger historian en annan slags känslomässig ton. Även Annikas nya och gamla relationsproblem skildras på ett trovärdigt och engagerande sätt. Helena Bergström gör mycket bra ifrån sig, liksom sångerskan Lisa Nilsson som överraskande debuterar som skådespelerska.

Innehållsförteckning:
Kvinnlig sniper
Bosniskt bröllop
Ärkegangstern Ratko
Onda minnen
Medelklasstristess
Otrohet

Svensk premiär: 28 februari 2003


Mia Gustavsson : 03-02-27


 
> maila crew@bulldozer.nu