[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]
>> sett - film - recension - Star Wars: Episod III - Mörkrets hämnd

Star Wars: Episod III - Mörkrets hämnd

Det var rätt så mycket som stod på spel när jag förväntansfullt bänkade mig i biomörkret för att ta del av George Lucas sista "Star Wars"-film.
Den tredje delen som skall binda samman alla de sex filmerna och på ett mäktigt vis avsluta skywalkersagan.
Skulle det bli en gigantisk flopp som de två tidigare filmerna eller skulle George Lucas äntligen skärpa till sig och ge "Star Wars" den värdiga avslutning det förtjänar?

Ur filmen "Star Wars: Episode III - Mörkrets hämnd"
Yoda får återigen chansen att visa att storleken inte har någon betydelse om man har tillgång till kraften.
© Foxfilm

Jag kan, för säkerhets skull, börja med att säga en sak. "Episod III" är mycket bättre än sina bägge föregångare. Jar Jar Binks, den iriterande rymdclownen, har extremt lite tid i bild och inte en enda replik. Hayden Christensen har vuxit ifrån de mest kräkframkallande utspelen av trulig tonårsvrede och jag slapp sitta och önska att någon annan skådis fått rollen.
Dessutom trampar ingen i bajs.

Men de demoner som plågat Lucas ända sen han lade sista handen vid "Return of the Jedi" för en sisådär tjugotvå år sedan finns kvar och låter sig göra gällande.
Man kan nästa känna hur den flanellklädde ligger och vrider sig om nätterna, om och om igen muttrandes: "tänk om min story inte duger, tänk om karaktärerna inte är nog? Hur ska jag kunna dölja filmens uppenbara brister?"
Svaret är, precis om i episoderna ett och två, genom att kräma på allt den digitala effektfabriken kan klara av och sen trycka lite extra på "action"-knappen och dra i "snabba klipp"-spaken.

Det är här jag önskar att någon kunde våga att inte vara "ja-sägare" och förklara för George Lucas att det som gjorde de första filmerna så fantastiska var tilltron till berättelsen och karaktärernas allt annat än svartvita framtoning. Han Solo var en rufflare som inte drog sig för att skjuta först. Chewbacca var inte bara lojal och trogen, han var extremt våldsbenägen. Prinsessan Leia var handlingskraftig, principfast men också dragen till Solos skurkaktighet.
Okej, Luke var bara en gnällspik med fula grimaser, men han hämtade upp sig och blev cool i "Jedins Återkomst".

I jämförelse blir karaktärerna i episod I-III platta och ointressanta.
Anakin, som ju egentligen borde vara dramats medelpunkt har delegerats till att kännas plastig och velig. På grund av dramaturgiskt felaktig behandling går han på fem sekunder från att vara rebellisk men i grunden rättrådig till att vara dödsängeln reinkarnerad och svepa galaxen ren från jedibarn.

På ett ironiskt vis blir filmens styrka även dess absoluta svaghet, för det som är häftigt i "Mörkrets hämnd" är miljöerna och rymdvarelserna. Det är de bländande ljussabelsbataljerna och de episka slagen mellan armador av rymdskepp. Men det är just dessa saker som ställer sig i vägen för berättelsen och tynger ner filmen.
Lucas vet att det är sista gången han får leka på olika planeter så han tar i till han spricker med att visa så många olika som möjligt. Därför blir slutresultatet hattigt och ingen av planeterna får verkligen möjligheten att bli en riktig värld där man bryr sig om invånarna eller tror att det rör sig om annat än kulisser.

Som exempel hade man kunnat på ett utmärkt och förtjänstfullt sätt slå ihop planeten Utapau, där Obi Wan slåss med den grymme cyborggeneralen Griveous, med wookiernas hemplanet Kashyyyk där Yoda anför kloner och wookies i kampen mot Griveous robotarmé. Som det nu är känns Kashyyyk som ett meningslöst bihang som bara är till för att Peter Mayhew skulle få kränga på sig Chewbaccas ullhårsmatta igen och Utapau är bara en samling gropar i marken där blålila skalliga rymdisar bor och ser ut som rynkiga pensionärer i för styva överrockar.

Sen får jag känslan av att George Lucas vill knyta ihop säcken lite för snyggt och prydligt. Alla lösa trådar ska tas omhand om och karaktärer som egentligen inte har med de tre första episoderna att göra skall nödvändigtvis placeras in som en nickning åt de gamla fansen.
Jag var emot greppet att låta Anakin bygga C3PO och äga R2D2 redan från första början. Men att sen peta in Chewbacca i en roll där vilken wookie som helst hade passat utmärkt, det är löjeväckande. Det är inte som att Chewies dialog tillförde något extra ändå, bara ett par gnyl och bröl.

Dialog förresten, kan ingen tala om för George Lucas att han måste låta någon annan skriva dialogen. För emellanåt blir det rent pinsamt. På tal om pinsamt så har ni väl hört Lucas försvarstal för dialogen?
"Filmerna är tänka som en hyllning till min barndoms Science Fiction-matinéer, de hade ofta kryckig dialog och dåligt skådespeleri."
Men snälla nån, de hade också ofta en budget som var lägre än vad det kostar att skjuta ett laserskott i dina filmer George. De spelades in på en fikarast på någon bakgård i Hollywood.
Star Wars-filmerna är ett miljardimperium där varje film tar flera år att spela in och skådespelarna tjänar mer per minut än vad Ed Wood drog in under hela sitt liv.
Om inte George Lucas passar sig ligger han bra till för att nästa generations Johnny Depp ska spela honom i den tragikomiska filmen om hans liv.

Jag känner att jag kanske är onödigt hård mot "Mörkrets hämnd", som ju faktiskt var en oerhörd förbättring jämfört med sina två föregångare. Men just eftersom det är Star Wars, och den ursprungliga trilogin är så pass bra, så måste man ställa högre krav.
Någon borde ha ställt högre krav redan innan första filmen spelades in, nu är det för sent, men man kan inte bara stillatigande godkänna allt virreriet.

Men se filmen, för sjutton, om du älskar Star Wars ska du se den här filmen. Det är mest troligt sista gången du får chansen, och som actionspektakel skäms den inte för sig.

Innehållsförteckning:
Ljussablar
Yoda
Kejsaren
Kloner
Anakin blir Darth Vader

Svensk premiär: 19 maj 2005

Harald Åberg : 05-05-19


 
> maila crew@bulldozer.nu