[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]
>> sett - film - recension - Under Toscanas sol

Under Toscanas sol
(Under the Tuscan sun)

Amerikanskan Frances Mayes (Diane Lane) är en författare och bokrecensent mitt emellan 30 och 40 som på grund av sin makes otrohet hamnar i en livskris.
Depression, skrivkamp, förvirring och allmän livströtthet kommer som väntade brev på posten. Elände.
Frances lyckas ändå till slut att ta ett litet tag i sin krage och rycker upp sig så pass att en resa till Italiens Toscana med homosexuella som enda resesällskap känns lockande.
Ur filmen "Under toscanas sol"
Så här pittoreskt ser det alltid ut i Italien.
© Buena Vista

Väl på plats så försöker Frances hitta styrkan igen och köper ett nedgånget hus i en by någonstans ute på landsbygden. Av detta följer en rad möten med människor. En passionerade italienare, polska byggarbetare och en skitnödig duva bidrar med smått och stort i Frances vardag. Kan resan till Italien också vara vägen tillbaka till sig själv för Frances?

"Under Toscanas sol" är en film som är ovanlig på så vis att den låter kvinnor ta plats och vara i fokus trots att de inte är unga, välsvarade och karatesparkande. Den är också ovanlig så till vida att kvinnorollerna är där på egen hand, inte som en politisk korrekt markering och utfyllnad i stil med: "Vi har tre personer här, en måste vara kvinna så vi inte får facket på oss."
"Under Toscanas sol" är i första hand en film om en kvinna.

När detta är sagt måste jag tyvärr säga att resultatet inte blivit vidare bra. Skildringen av Italien och dess folk känns klichéartad och grovhuggen så att jag undrar om det är med avsikt för att föra fram nåt budskap som jag missat. Trångsynta pappan, medelhavsälskaren, bytorget, solnedgångar med omfamningar...
Det känns som om någon bara klistrat in personerna framför en målad duk. Vykort från Italien, varsågod.

"Under Toscanas sol" är som ljummet vatten. Det ger inga ilningar, hettar inte till, utan blir bara som ett mellanläge. Ljummet vatten är behagligt ett tag, men i längden blir det trist att vistas i.
Filmen lyfter liksom aldrig.

Ändå, till slut håller "Under Toscanas sol" på att rädda upp sig när filmens slut närmar sig eftersom upplösningen tycks gå lite mot "mainstream"-strömmen.
Bra, tänkte jag lite upprymt fast tyvärr slänger man enligt mitt tycke in ett rejält magplask just då.
Vad händer så i slutet? Jo, under filmens sista minuter snubblar hon över en karl och lyckan är gjord. Tänk och våga sluta filmen just när hon sett så lycklig ut, i vilstolen utan en man vid sin sida fast med liv och rörelse omkring sig från alla andra. Frances ensam i vilstolen andades harmoni, styrka och framgång.
Blä, säger jag när man i stället serveras ett standardslut som för att slå fast att kvinnan inte kan vara utan en man.
Feministen i mig var inte alls upplagd för ett kräkkonventionellt slut denna dag.

Innehållsförteckning:
Duva i luften
Orm i murgrönan
Skorpion på väggen
Uggla i sovrummet

Svensk premiär: 16 januari 2004

Jörgen Krusell : 04-01-15


 
> maila crew@bulldozer.nu