[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]
>> sett - film - recension - View from the top

View from the top

Vad händer om man tar en riktigt usel film och fyller den med riktigt bra skådisar? Den som är nyfiken kan ju se "View from the Top.

Ur filmen "View from the top"
Christina Applegate och Gwynteh Paltrow i "View from the top"
© TriStar Pictures

Filmens manus är så uselt att inte ens akutavdelningen på Sahlgrenska skulle kunna rädda det.
"View from the Top" är en glädjesnyftare skriven efter formel och späckad med varenda kliché som någonsin snubblat in i en talanglös manusförfattares huvud.
En slumptalsgenerator hade kunnat skriva den bättre och mer spännande. Den enda överraskningen i filmen är att någon faktiskt fått betalt för manuset.

Om inte detta vore tillräckligt är filmen fylld av tonåringar spelade av 30-åringar. Gwyneth Paltrow (31) spelar Donna Jensen (19), en förtryckt trailer trash-blondin som drömmer om att fly från hålan där hon bor.
Christina Applegate (32) är Christine Montgomery (17?18?), en falsk självupptagen häxa som stjäl, ljuger och bedrar sina vänner.
Den manliga delen av Amors komplott är juristen och Baywatch-klonen Tim Stewart (24), spelad av Mark Ruffalo (36).
Och som toppen på isberget är "View from the Top" regisserad av en brasilian vars Hollywood-historia består av en halvtaskig polisfilm med Stephen Baldwin.
Med all rätt borde filmen bli plattare än en skiva bacon under en ångvält.
Räddningen kommer från ett oväntat håll i form av casting director Marci Liroff, med filmer som "Blade Runner", "E.T", "Järnjätten" och första Indiana Jones bakom sig. Hon bortser från petitesser som ålder, utseende och popularitet. Rollerna är expertmässigt besatta.

Paltrow, Applegate och Ruffalo har en otrolig personkemi. I en film som skriker "överdrift" spelar de subtilt och behärskat utan att telegrafera vare sig känslor eller moralkakor. Till och med Candice Bergen och Mike Myers, vars tradmark är att flyga i bitar snabbare än ett 200 tallrikars torn balanserat på epileptisk jonglörs huvud, är återhållsamma.
En del av berömmet måste dock gå till regissören Bruno Barretto som gjort kärleksfilmer sedan 1970. Han utnyttjar skådespelarnas talanger perfekt.
Att han har så lite handling att jobba med är (förmodligen) inte hans fel.
Som lite extra krydda finns det cameos av flera kända flyg-film skådisar, bland annat George Kennedy från "Airport".
Om man orkar stå ut med en film skriven av en nyutexaminerad elev från UCLA:s manusförfattarlinje kan man glädja sig åt de ögonblick då filmen verkligen skiner.

Innehållsförteckning:
Candice Bergen som flygvärdinna/god fé
Mike Myers som Mike Myers
Skrattretande snyftscener
Stöndåliga skrattscener
Rob Lowe som Yoda the co-pilot

Svensk premiär: 8 augusti 2003

Filip Wiltgren : 03-08-08


 
> maila crew@bulldozer.nu