[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]
>>spelat - datorspel - recension - Jedi Knight 2


Jedi Knight 2 Outcast
(PC)

Har du drömt om att svinga ett lasersvärd, parera laserskott, hoppa över djupa klyftor och uföra allsköns stordåd?
Nu är det äntligen möjligt (igen), fast bara om du har tålamod och viljestyrka som en Jedi-riddare.
" Jedi Knight 2 Outcast" är nämligen aningen segt till att börja med.

För att fortsätta en trend är recensionen uppdelad i olika partier:

Story (Vad händer och varför händer det)
Grafik (Hur snyggt det egentligen är)
Stämning (Hur väl man lever sig in i spelet)
AI (Hur kul datorn är att spela mot)
Multiplayer (Fungerar det överhuvudtaget)
Buggar (Om det finns några)
Livslängd (Hur länge ligger det kvar på hårddisken)
Specialomnämnande (Något extra som förtjänar att nämnas)

Story
Screenshot "Jedi Knight 2 Outcast"Som vanligt känns spelets story som något underarbetad, motivet för spelets onding känns så där.
Man börjar tråkigt nog sin karriär som legosoldat för den nya rebubliken utan lasersvärd.
Spelet utspelar sig alltså efter sista Star Wars-filmen.
Kyle Katarn
(ditt alter ego) valde den goda sidan i slutet på föregångaren till spelet. Han har dessutom avsagt sig sina krafter och lämnat bort ljussvärdet. Det finns tyvärr ingen möjlighet att välja den onda sidan som i det förra spelet utan man tvingas snällt att följa den snitslade banan.
Hur som helst så har spelets onding (en dinosaurieliknande figur) planer på att förstöra den Nya Republiken och detta med hjälp av diverse imperiesoldater och annat patrask.
Givetvis är det upp till dig att förhindra detta ibland till och med med hjälp av karaktärer från filmerna såsom Luke Skywalker och Lando Calrissian.

Grafik
Ett spels grafik är till för att man skall leva sig in världen.
Om den sedan är snygg eller inte spelar egentligen ingen roll förutom att det imponerar när man tittar på screenshots. "Jedi Knight 2 Outcast" (JK2) har underbar grafik men bara om du har datorn för det.
På min dator (för specifikation se nedan) ser det okej ut men på en kompis nästan-värstingdator är det löjligt snyggt. De enda gångerna jag irriterade mig på grafiken var i de scriptade scenerna som förde storyn framåt, annars flöt det på bra.
Om man skall klaga på något var det väl texturerna som ser lite oinspirerade ut men det vägs mer än väl upp av arkitekturen som övertygar å det vildaste.
JK2 är välgjort och grafiken ser ny och fräsch ut helt enkelt.
Lasersvärdet är väldigt snyggt gjort, och särskilt i en del av spelet när det regnar och man kan se och höra hur regndropparna ångar bort från svärdet är det obetalbart (eller det är faktiskt betalbart, cirka 400 kronor kostar det).

Screenshot "Jedi Knight 2 Outcast"

Stämning
JK2 får delas upp i före och efter lasersvärdet.
Före lasersvärdet är det som vilket spel som helst.
Spelet var riktigt ospännande och dessutom väldigt krångligt på sina ställen.
Jag är inte mycket för att lösa pussel i spel, något som JK2 är fyllt av.
Så sagt och gjort jag laddade ner en ’walk-through’ och genast blev spelet mycket roligare, istället för att lägga energi på att klura ut hur skall jag hoppa här så kunde jag lägga energin på att slåss mot stormtroopers och leva mig in i spelet. Ett gott råd är att ladda ner en dylik ’walk-through’.

Jag tycker personligen att konstiga pussel drar ner stämningen i spelet och får en att inse att man sitter vid ett spel och löser någon galen speldesigners gåta.
Något som spelmakarna i vilket fall verkligen lyckats med är att få dig att känna dig som om du är i Star Wars-universum, man tänker inte så mycket på att man följer en snitslad bana eftersom det inte alltid finns en väg till målet (ofta men inte alltid).

När man då äntligen kommer och får tag på sitt efterlängtade lasersvärd då lyser spelet upp. Före det var jag på väg att tröttna och efteråt var det en plåga att gå till jobbet. Tillsammans med kraften är lasersvärdet snudd på det enda vapen du behöver och när man kommer upp några nivåer i kraften leker du lätt med fienderna som om dom vore dockor.
Samtidigt som man får tag på sitt lasersvärd börjar storyn komma igång på allvar och genast sugs man in i spelet.

AI
Jag störde mig en del på AI:n före jag fick tag på lasersvärdet.
Fienderna (läs: stormtroopers i drivor) sprang lite för ofta förbi mig på kort avstånd och satte sig bakom mig och började skjuta.
Rent taktiskt fungerar det men det känns stämningsdödande när en fiende stormar fram så nära att han lätt skulle kunna slå ner dig för att bara springa förbi.
Bortsett från detta fungerar AI:n i spelet hyfsat.
Stormtroopers flyr ibland när man skjuter ner deras befäl och de faller på ett otroligt snyggt sätt när man skjuter ner dem. Det märks verkligen att hela spelet bygger på lasersvärdet och användandet av kraften.
När du väl får tag på detta beryktade svärd vänder hela spelet och till med AI:n. Soldaterna beter sig bra när du kommer rusande med svärdet i högsta hugg.
Det är underbart när man öppnar en dörr in till ett rum fullt med stormtroopers och ett befäl. Det första man gör är att använda kraften för att dra till sig allas vapen, sedan jagar du efter de flyende trupperna.
Någon enstaka soldat springer efter första bästa vapen, någon annan ger sig. Överlag väldigt välgjort med andra ord.

Multiplayer
I multiplayerdelen av spelet har man ändrat på en hel del av krafterna.
Du kan t.ex hela dina lagkamrater eller se fiender genom väggar med mera.
Jag är lite kluven till multiplayer. En del av charmen försvinner när tio personer springer omkring med lasersvärd. Dessutom går det att kasta folk till en säker död från någon avsats utan större finess.
Det finns en hel del olika multiplayer-lägen att spela i, allt från ’Free for all’ där alla slår på alla till klassiska ’Capture the flag’ där det gäller att ta motståndarlagets flagga till sin egen bas.
Dessutom finns det några andra lägen, ett som speciellt förtjänar att omnämnas är ’Duel’ där två personer duellerar med lasersvärd mot varandra.
Alla andra väntar på sin tur och kan kolla på under tiden, det var riktigt kul bortsett från väntetiden.

Buggar
Jag har faktiskt inte råkat ut för några buggar i spelet.
På enstaka ställen blir det streck i grafiken och vitt eller svart lyser igenom men det var inget jag störde mig på. Det finns en patch ute men den installerade jag inte förrän jag började spela multiplayer och behövde den för att kunna komma in på servrarna.

Livslängd
Det här är ett spel som ligger kvar ett bra tag på hårddisken, till viss del beroende på att det är jämrans klurigt att hitta vidare ibland.
Om man gör som jag och laddar ner en ’walkthrough’ går det lite snabbare men det är ändå ett rätt långt spel. Dessutom är spelet svårt, det är många gånger man får ladda om, lite för många gånger till och med. Jag kan i vilket fall varmt rekommendera JK2 till snudd på vem som helst, jag är helt besatt av spelet så man kan antagligen inte lita på mig.

Specialomnämnande
Något som förtjänar ett specialomnämnande är lasersvärdet (ljussabel egentligen men vem bryr sig).

Det är otroligt läckert att parera skott och svepa fram genom horder av fiender. Datorn sköter alla pareringar och får det till råga på all att kännas som om det är du som gör det, otroligt tillfredsställande.
Normalt när man sätter igång lasersvärdet (med det klassiska ljudet såklart) går perspektivet över till ett tredjepersons-perspektiv.
Jag tycker verkligen inte om det här perspektivet men det underlättar så pass mycket när man hanterar svärdet att jag fick vänja mig.
Det tog ett tag att bemästra det men sedan är det bara positivt, kameran lyckas snudd på alltid positionera sig på ett bra sätt, något som känns lite ovanligt. Duellerna med de onda kraft- och lasersvärds försedda ’Reborns’ är inlevelsefulla och fyllda av action.
En av mina största upplevelser i spelet hade jag när jag stred mot en ’Reborn’. Striden var fylld av hopp, hugg och pareringar, bådas lasersvärd ven bokstavligt talat genom luften ett bra tag men utan att någon fick in en träff.
När min motståndare förberedde sig för ett kraftigt framåthugg lyckades jag med hjälp av kraften att slänga honom bakåt ner på golvet, i samma rörelse hoppade jag framåt och avslutade striden med ett hugg.
Otroligt snygg strid, ett hugg var allt som krävdes men det var svårt att få in det. Det är sådana ögonblick man lever för.

Innehållsförteckning:
Lasersvärd och kraften
Välgjorda banor och schyssta miljöer
Underbara lasersvärdsdueller
En sån där känsla av "bara en liten bit till"
Mer lasersvärd

Spelat på:
800Mhz, 256 Ram, Geforce 2 Mx, WinXP

Minimikrav:
PII 300 Mhz, 64Mb ram, Direct X-kompatibelt 3D-grafikkort

Spelfakta:
Distributör PAN Vision, utgivare LucasArts/Activision, utvecklare Raven/LucasArts


Jan Svensson : 02-05-30


 
> maila crew@bulldozer.nu