[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]
>>spelat - brädspel - recension - Sagan om ringen


Brädspelet "Sagan om ringen"

Brädspelet "Sagan om ringen" har funnits ute i över ett år med svensk översättning.
Spelet har kritiserats för att vara litet för krångligt och svårt att komma igång med.
Det går inte att sticka under stol med att spelreglerna kan tyckas invecklade för ovana spelare och att spelet kanske inte i första hand är ett familjespel, "Sagan om ringen"-temat till trots.

Spelask "Sagan om ringen"När man väl tagit sig tid och rett ut reglerna är det väl värt mödan många gånger om. Jag har spelat spelet ett tiotal gånger nu och kan knappt vänta till nästa tillfälle att prova det igen.

Till skillnad från de flest andra spel går "Sagan om ringen" ut på samarbete mellan spelarna i stället för tävlan.
Antingen vinner man en gemensam seger genom att ta sig till Mordor och kastar den illmariga ringen ned i domedagsberget eller så lider man en gemensam förlust när Sauron till slut lägger sina järnvantar på ringen.
Det sistnämnda är också det vanligaste eftersom spelet är ganska svårt, men det bidrar bara till att spänningen ökar tycker jag. Känslan av att Sauron har ett kraftigt övertag är alltid närvarande och den sista spelrutan i Mordor känns ofta väldigt avlägsen.

Spelet spelas på inte mindre än fem olika spelbräden, men bara två åt gången, så låt dig inte skrämmas.
Ett bräde som visar hur nära hoberna är att falla offer för Sauron och ringens makt och även var sällskapet befinner sig på världskartan.
Fyra större och mer detaljerade scenariobräden beskriver resan och händelseförloppet i Morias gruvor, Helms klyfta, Honmonstrets håla och slutligen i Mordor.

De fem karaktärer deltagarna kan välja mellan att spela är hoberna Frodo, Sam, Merry, Pippin och den lite mindre kände Fatty Bolger. Ringbrödraskapets övriga medlemmar finns visserligen också med i spelet, men som kort man kan vinna på spelbrädet.
Varje spelare förses dessutom med ett antal kort att förfoga över och hushålla med, möjligheten att förnya sina resurser erbjuds ofta men alltid till ett pris.
Under resans gång formligen bombarderas spelarna med svårigheter som skall övervinnas och beslut som skall fattas. Oftast handlar det om hurvida det är värt att ta smällen nu och spara på resurserna till ett bättre tillfälle.
Till saken hör att spelarna får diskutera sina kort fritt, men aldrig visa dem för varandra.

Det är väldigt kul med ett spel som engagerar alla spelare samtidigt och hela tiden. Alla känner gemensam besvikelse efter ett dåligt tärningsslag och gemensam glädje när en vågad plan går i lås.
Finns det något värre än att sitta och vänta i evigheter på de andra spelarna skall göra sina drag innan det bli ens egen tur?
Den som går på toaletten vid fel tillfälle i det här spelet riskerar att döma sina medspelare till döden, spelet stannar helt enkelt upp så fort någon lämnar bordet.

Vad gäller spelkomponenterna så är de plastfigurer som följer med tyvärr otroligt fula (härskarringen ser ut som en tillplattad donut).
Korten och spelplanerna däremot är det väldigt hög klass på.
Alla illustrationer är av John Howe och bidrar mycket till att den rätta stämningen infinner sig. John Howe var också involverad i inspelningen av "Sagan om ringen"-filmerna och mycket där är inspirerat av hans illustrationer.
Så även om spelet bygger på böckerna och dessutom släpptes ett år innan första filmen i trilogin hade premiär så känner man igen sig en hel del om man sett den.

Att jag verkligen gillar det här spelet har väl de flesta förstått vid det här laget.
Jag gillar brädspel i allmänhet men "Sagan om Ringen" börjar kännas som den riktiga pärlan i samlingen, i alla fall tillsammans med expansionerna.

Just det, expansionerna har jag glömt!
De tillför verkligen spelet ganska mycket så jag skriver ett par rader om dem med för er som är intresserade.

Spelet har följts upp med två expansionsmoduler "Friends and Foes" och "Sauron".
Det är beklagligt att ingen av dem finns översatt till svenska ännu eftersom ett redan bra spel får sig ett ordentligt lyft när man spelar med någon av dem (kanske är det för att den första expansionen skulle få den svenska titeln "Vänner och fiender", burr!).
Det går i alla fall alldeles utmärkt att kombinera den svenska upplagan med de utländska expansionerna, även om jag kanske hellre skulle ha velat ha en svensk leverantör att gynna.

EXPANSIONEN "FRIENDS & FOES":
Här får man tillgång till ytterligare två spelbräden, Bri och Isengard med medföljande scenariokort.
Man får känslan av att spelet egentligen inte var komplett innan dem, åtminstone inte utan Bri. När man tidigare kastades nästan direkt ned i Moria så får spelet numer en mjukstart när man börjar med Bri-scenariet (men fortfarande med känslan av överhängande livsfara).
Sällskapet får nu istället ta ställning till om man vill riskera att färdas genom Moria eller ta den andra vägen vägen över berget, men då missar man Lothlorien med tillhörande gåvoutdelning.
Bara en sån sak tycker jag bidrar en hel del till stämningen, det är inte omöjligt att sällskapet delas i två åsiktsläger här.

Förutom spelplanerna följer det även med en extra kortlek med trettio stycken fiender som läggs ut framför spelarna vid olika tillfällen. Ofta då det annars inte skulle ha inträffat något negativt, vilket ju gör spelet ännu svårare (och roligare). Här finns orcer, Uruk-hai och skäggiga typer från Dunland för att nämna några. Att besegra fiender tär på resurser och ger inget tillbaka, men om sällskapet har åtta obesegrade fiender på bordet framför sig så tar spelet slut.

Har man originalspelet och pengar över finns det ingen anledning att inte skaffa den här expansionen vid första givna tillfälle.

EXPANSIONEN "SAURON":
Till skillnad från "Friends and foes" så är "Sauron"-expansionen mer för de riktigt erfarna och de som kräver ännu tuffare tag för att hålla intresset uppe.
Spelet innehåller lite nya spelbrickor och kort som på det hela gör spelet aningen svårare. Den stora förändringen är dock att en spelare nu har möjlighet att spela Sauron och aktivt försöka stoppa sällskapets planer.

Saurons roll styrdes tidigare av spelet och tärningen.
Att ha en mänsklig motståndare ger spelet en helt ny dimension, minst sagt.
Spelet blir nu helvetiskt svårt. Något alla medspelare reagerade på första gången vi spelade och det var inte alla som riktigt gillade det, men jag vidhåller fortfarande att ju svårare desto roligare.

Till sin hjälp har Sauron-spelaren en hög med nya (och onda) Sauron-kort som han har möjlighet att spela i början på varje spelares drag eller när tärningen annars skulle ha slagits. Sauron-spelaren får också möjlighet att skicka ut ringvåldnaderna att söka efter ringen.
Ringvåldnaderna, som verkligen har lyst med sin frånvaro tidigare, representeras av nio kort som vänds upp allt eftersom. Sauron-spelaren kan sätta dem i spel när som helst (de representeras även på spelplanen av en ny riktigt ful plastfigur).

Regeln som säger att spelarna får diskutera korten men inte visa dem får nu en helt ny innebörd. Sauron hör allt som sägs och kan handla därefter.
Att bluffa blir ett nytt alternativ både för Sauron och för hoberna.
När sällskapet överväger att ta vägen genom Moria kan Sauron-spelaren luta sig tillbaka i fåtöljen och med ett belåtet leende bläddra igenom sina kort för att sedan håna spelarna för deras feghet (hmm, jag börjar förstå varför den här expansionen inte föll riktigt alla i smaken).


Innehållsförteckning:
Hopplöshet inför en övermäktig uppgift
Desperat samarbete
Tom Bombadill
Ingen Lurtz
Fula gubbar
Vackra kort

Spelfakta:
Typ av spel: Brädspel
Språk: Svenska (expansionerna på engelska)
Antal deltagare: 2-5
Ålder: 15+
Speltid: 1-2 timmar
Spelet innehåller:
Svensk distributör: Alga

Niclas Stenberg : 02-12-18


 
> maila crew@bulldozer.nu