[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]
>>spelat - dataspel - recension - Splinter Cell


Tom Clancy's Splinter Cell
(GameBoy Advance)

Det händer ganska ofta att ett spel kommer till en eller flera av 3D-konsollerna och sedan konverteras till GBA, som är en 2D-konsol - en bärbar sådan. 2D-spelet är då i regel inte alls lika bra som 3D-versionen (Om spelet inte var dåligt redan då).
"Splinter Cell" är ett sådant spel och det är nu GBA-versionen som jag recenserar.
(Jag vill tillägga att jag inte alls tycker illa om 2D, snarare tvärtom om det var någon som missuppfattade mig.
)

Ur "Tom Clancy's splinter cell"
Det är en hel del smygande i spelet.

När jag startade "Splinter Cell" första gången så fick jag efter den sedvanliga GBA-jingeln (Ni vet, Braua-Pling) och valet av språket namnge min fil. Eftersom man bara fick namnge sin fil med tre bokstäver (eller siffror) så kunde jag inte skriva in något av mina vanliga alias, Restz eller Mittani, utan det fick bli ett enkelt 'lol'.
Detta var ingen stor sak men jag blev irriterad, för man bör åtminstone få fem rutor att få knappa saker i.

Efter detta lilla besvär så körde jag igång.
Två uppdrag att välja mellan dök upp. "Training" och "T'bilisi".
Det kändes naturligast att välja träningen för att komma in i spelet.
Väl inne i träningslokalen fick man lära sig att hoppa, springa, klättra, gå armgång och akta sig för bevakningskameror bland annat. Det fanns faktiskt så mycket man kunde göra att jag blev riktigt imponerad över Sam Fishers (huvudpersonen i spelet) breda rörelseschema.
Efter en väl klarad träningsrunda blev det dags för ett riktigt uppdrag.
T'bilisi, Georgiens huvudstad, väntade.

"Splinter Cell" är ett konstigt spel.
När man startar igång det kan det vara riktigt trist, sedan spelar man det i kanske tjugo minuter och så blir det riktigt roligt. Sedan spelar man vidare ungefär lika länge och så blir det trist igen. Så håller det på sedan, och jag har inte lyckats klura ut VARFÖR det är så här. Detta irriterar mig.

Om man ska jämföra "Splinter Cell" med något annat spel så blir det nog "Metal Gear"-spelen. "Metal Gear Solid"-spelen liknar "Splinter Cell" till Gamecube, X-box och Playstation 2. De gamla "Metal Gear"-spelen liknar detta "Splinter Cell" till GBA. Jag hade förstått detta.
Så när jag spelade spelet och larmet började klirra för första gången för att jag hade blivit upptäckt så reagerade jag precis som jag gör när jag spelar som Solid Snake (huvudpersonen i "Metal Gear").
Jo, jag gömde mig och väntade på att larmet skulle sluta låta.
Fel, fel, fel och fel igen. Här var det precis tvärtom.
Man skulle strunta i hur många vakter som såg en och bara kubba hårt till en liten dosa som satt på väggen där man kunde stänga av larmet.
Men förutom denna lilla detalj så är spelen ganska lika.
Men man ska observera att det verkligen inte är en garanti att man gillar "Splinter Cell" bara för att man gillar "Metal Gear".

Till slut vill jag bara säga att sådana här spel var riktigt bra mellan ungefär 1987 och 1992. Då hade det här spelet varit riktigt bra. Men det är det inte nu.
Inte när det finns på 128-bitars konsoller.
"Splinter Cell" är ett bra spel. Men inte på Game Boy Advance.
Om du ska köpa det, köp det till kuben, boxen eller stationen!

Innehållsförteckning:
Plattformsaction
Annorlunda spel än originalet
Likt "Metal Gear Solid" utom på en punkt…
Stort rörelseschema

Svensk distributör: UBI-soft

David Särneö : 03-07-03


 
> maila crew@bulldozer.nu