[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]
>> sett - Göteborgs filmfestival 2003 - recension - Potemkin


Pansarkryssaren Potemkin

Ur filmen "Pansarskryssaren Potemkin"Originaltitel: Bronenosets Potemkin
Regissör:
Sergej Eisenstein
Land: Ryssland
Språk: Ryskt tal, engelsk text
Längd:
1.36
År: 1925

Salong:
Scandinavium är onekligen inte en självklar biosalong, men detta är ju en aningen exeptionell föreställning.
Jag satt på parkett i hyfsat bekväm stol och med gott om benutrymme till framförvarande rad.
Eftersom bioduken var högt upphängd stördes man inte av att stolarna stod på plant underlag. Hur det var att sitta högt uppe på en sidosektion vet jag inte, men tack vare storleken på duken så borde även det ha varit hyfsat.

Förfilm: Ingen förfilm

Om filmen:
Stumfilmen med det fantastiska ryktet uppfördes den 31 januari i Scandinavium för första (och sista?) gången i denna version, med levande musik av Göteborgssymfonikerna.
En av de första att reagera på filmens storhet när den hade premiär på 20-talet var Amerikas stumfilmstjärna nummer ett, Mary Pickford.
Hon och Douglas Fairbanks besökte Moskva 1926, såg filmen och övertalade Eisenstein att ge dem en kopia som de senare visade under succéartade former i USA. Filmen renoverades under åren 1975 och 1976 i Sovjet och då sattes också Sjostakovitjs musik till filmen.
Den har också renoverats i USA vid ett senare tillfälle.

Om musiken:
Sjostakovitjs musik lades till filmen vid den sovjetiska renoveringen av "Pansarkryssaren Potemkin" 1975. Det är inget märkligt val då Eisenstein och Sjostakovitj redan tidigare hade långt framskridna planer på ett samarbete, vilket bröts på grund av Eisensteins död 1948.
Sjostakovitj skrev sin elfte symfoni "Året 1905" efter att ha sett filmen.

Göteborgs symfoniorkester framförde under denna försteställning musiken under ledning av Alexander Lazarev.
Musiken och filmen smälte samman till en fantastiskt lyckad enhet och tack vare musiken lyfte filmen till en extra dimension. Nackdelen för musiken är att det visuella lätt tar överhanden i upplevelsen. Sjostakovitjs toner förtjänar även de en huvudroll.

Handling:
"Pansarkryssaren Potemkin" handlar om den revolt som de ryska sjömännen i tsarens flotta gjorde 1905.
Det hela börjar med att de klagar på det skämda och maskangripna kött som ska användas till deras måltider. Vid den följande måltiden vägrar de flesta i besättningen att äta av soppan som bjuds (borstj skulle jag tro).
I ett försök att stävja upprorstankarna och de upproriska männen ger kaptenen order om att ett urval av besättningen skall skjutas.
Besättningsmännen lyckas dock övertala soldaterna att lägga ner sina vapen och sen sker myteri på fartyget.

Under myteriet så dödas bland annat en av initiativtagarna till upproret och han läggs på lit de parade i hamnen i Odessa, med en lapp som förkunnas att han dött på grund av en skål soppa. Invånarna i staden stöder upprorsmakarna och ger dem mat, allt från bröd till levande smågrisar och ankor.
De grips av upprorsstämningen och talar om revolution och att de fått nog.
Fått nog har också tsarens armé som skickar soldater till Odessa.
I fruktansvärt obehagliga scener skjuts invånarna till döds bakifrån av soldater. Panik uppstår bland folkmassan, som springer, snubblar och ramlar ner för en gigantisk trappa i staden för att undkomma soldaterna.
I en scen blir en liten pojke nedskjuten och söndertrampad. Den olyckliga mamman bär sin pojke i armarna och går rakt mot soldaterna gråtandes efter hjälp och blir till svar nedskjuten.

Flottan skickar en skvadron för att slå ner de upproriska sjömännen och här börjar jag bli lätt uppjagad inför tanken på ännu en massaker.
Den ställföreträdande kaptenen säger dock till signalisten att fråga sina kamrater på de ankommande skeppen om de vill gå över till dem.
Lyckligtvis så vill de det och slutscenen blir en enda lång jubelscen.

Innehållsförteckning:
Vita sjömanskostymer
Tydligt kroppsspråk
Svallande vågor
Svallande känslor
Maskar och larver



Carin Thärnström : 03-02-01

 


 
> maila crew@bulldozer.nu