[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]

Läs mer:
Så funkar...
> Ebola
> Galaxer
> Världens största scoutläger
> Jordens undergång
> Undergångssekter
> Förlovningar
> Katten
> Förkylningen
> Finlandsbåten
> Fläckar
> Midsommar
> Påsk
> Länder

>> så funkar...advent


Advent

"Bereden väg för herran", för nu är det snart jul igen och tomtegubbarna slår i glasen.
Innan tomtegröten klibbar i gommen och du sitter där däst med magen full av julmust och knäck med julklappspapper upp under öronen, så finns tid för religiös kontemplation och kommersiell stress ett par veckor. Adventstiden har, som sig bör, religiös förankring, men tar sig kommersiella uttryck. Bulldozer guidar dig runt advents-traditionerna med ännu icke glöggpåverkad precision.

Advent kommer av det latinska ordet adventus som betyder ankomst. Det är förstås Kristus ankomst det handlar om. Advent förknippas med "nedräkningen" till julaftonen, då Jesus enlig traditionen ju föddes, men har egentligen ett tidigare ursprung än det kristna julfirandet.
Redan på 300-talet firade man under samma tid på året en epifaniefasta, en fasta som förberedde Jesus dop och framträdande som Guds son.
I slutet på 400-talet började man istället fira advent som en förberedelse inför julen. Det kristna kyrkoåret löper inte parallelt med vår övriga kalender, utan när vårt år lider mot sitt slut så inleds det nya kristna året med första söndagen i advent. Den infaller alltid den första söndagen mellan 27 november och 3 december. Domsöndagen, som är söndagen innan advent, är avslutningen på kyrkoåret.
Första advent är liksom julottan två populära kyrkodagar som lockar mycket folk till kyrkorna.

I bondesamhället var adventsfastan en uppladdning inför julen då man till exempel inte åt kött,eller gifte sig. Inför en stor glädjehögtid som julen gällde det att ligga lågt, käka lutfisk och inte förlusta sig allt för mycket. Därav att många förknippade ordet advent med "väntan".

Som när det gäller många andra kristna högtider på året så är många av de seder och bruk som omger högtiden senare och mer världsliga och kommersiella påfund. Vi svenskar var ofta lite efter och importerade sedvänjor från länder på kontinenten, främst Tyskland.

ADVENTSLJUS
Adventsljusen är ett slags nedräkning till julaftonen. Bruket att tända fyra levande ljus, ett nytt varje söndag fram till fjärde advent, är en tradition som man införde i svenska kyrkor nån gång på slutet av 1800-talet.
Till en början hade man ett adventsträd i kyrkan där man tände sju levande ljus varje söndag, ett för varje veckodag, så att man sista söndagen i advent hade 28 ljus i granen. Men i hemmen blev det inte vanligt att tända egna ljus och ha adventsljusstakar förrän under 1930-talet.

De elektriska ljusstakarna, med sju armar, kallades adventsljusstakar när de lanserades i handeln. Det var en svensk, Oscar Andersson, som kom på att ljusstakar med små elektriska lampor var bra mycket mindre brandfarliga än levande ljus. Oscar var anställd hos Philips i Göteborg och började på eget initiativ att experimentera fram den elektriska ljusstaken. 1934 var det första exemplaret klart, fem år senare lanserades den på marknaden, men först efter andra världskriget slut fick den sitt stora genombrott hos svenskarna. Idag kallas den oftare för julljusstake än adventsljusstake.
Idag finns det knappt heller ett fönster i ett genomsnittligt svenskt hem att uppbringa i december, som inte pryds av en julljusstake.

ADVENTSSTJÄRNA
Den traditionella stjärnformade fönsterprydnaden som man sätter upp kring första advent symboliserar förstås Bibelns betlehemsstjärna. Den stjärna som syntes på himlen när Jesus föddes och ledde de tre vise männen till stallet där han föddes. Seden med adventsstjärnor i fönstret har vi importerat från herrnhutarna, en religiös rörelse i Tyskland, och den blev vanlig på 1940-talet. Den ursprungliga stjärnan gjordes i rödgult papper och hade en fotogen- eller oljelampa inuti. Idag går det bra med stjärnor i alla material, med eller utan belysning. Enligt tradition sätts den upp första advent och tas ner trettondagsafton, och man skall bara ha en stjärna per hushåll. Men denna återhållsamhet är det nog inte många som håller idag. En stjärna i varje fönster är snarare vedertaget.

ADVENTSKALENDER
Adventskalendern räknar ner dagarna från första advent till juldagen. Varje dag öppnar man en ny datumlucka i kalendern, bakom vilken det kan gömma sig en bild med jultema, en liten present eller en chokladbit, allt beroende på vilken sorts kalender man har. Adventskalendern lanserades i Sverige 1932 av Svenska Flickors scoutförbund och är idag ett av de vanligaste förbåden inför julen. Liknande kalendrar hade sedan länge funnits i länder som Tyskland och England. Julkalendern är en variant på adventskalendern, men räknar ner från första december till julafton. Den genomslagskraftiga årliga TV-julkalendern brukar vara ett populärt barnprogram under decembermånaden, om än ganska sällan med jultema. TV:s julkalender sändes första gången 1960.

SKYLTSÖNDAG
Skyltsöndagen var förr om året också förknippad med första söndagen i advent. Affärerna brukade under visst hemlighetsmakeri göra i ordning sina skyltfönster med julskyltning natten innan skyltsöndagen och dessa avtäcktes den första advent. Från och med då var det fritt fram för julhandel och julpynt i alla affärer. Den seden är sen länge utdöd och julattrialjer finns att tillgå i handeln långt innan första advent.

 

Mia Gustavsson : 05-11-27

> maila crew@bulldozer.nu