[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]

Läs mer:
Så funkar...
> Ebola
> Galaxer
> Världens största scoutläger
> Jordens undergång
> Undergångssekter
> Förlovningar
> Katten
> Förkylningen
> Finlandsbåten
> Fläckar
> Midsommar
> Påsk
> Länder
> Advent
> Vattentorn

>> så funkar...halloween


Halloween/All helgona

Jaha, nu var det dags för spöken, pumpor och att tända ljus på gravarna igen. Men hur var det nu? Är Halloween med bus & godis samma högtid som Allhelgona och Alla helgons dag? Svaret på det är...nja.

HALLOWEEN

Halloween, eller "all hallows even" = Alla helgons afton, firas 31 oktober i engelsktalande länder.

Det är precis som när det gäller de flesta högtider en mix av folktro, hedniska seder och förkristna, religiösa ritualer som växt in i det moderna samhället utan att man egentligen reflekterar över dess betydelse eller vad man firar.

Vid den här tiden firade de gamla kelterna varje år sin nyråsfest, Samhain, en högtid som markerade att sommaren var slut, vinter tog vid och att boskapen skulle tas in från betesmarkerna. Men det var också en religiös högtid då de keltiska prästerskapet, druiderna, siade om året som skulle komma.

Man trodde att just denna natt var också de övernaturliga makterna lösa. Häxor, älvor, demoner och andra väsen var i farten, precis som de döda, som ansågs vakna upp och vilja återvända hem denna natt. Därför tände man eldar som både skulle tjäna till att skrämma allt ont oknytt på flykten och samtidigt vägleda de döda så de kunde hitta hem. Mat och dryck sattes ut för att blidka besökare från andevärlden.
Man tillverkade även döskalleansikten av urgröpta kålrötter och placerade ljus i dem för att sätta skräck i onda makter. Idag är en pumpalykta med ett urkarvat ansikte en av Halloween-helgens mest kända symboler. Halloween-lyktan kallas också Jack-o'-latern ("Jack of the lantern"), efter den gamla irländska legenden om smeden Jack som överlistade djävulen för att slippa hamna i helvetet efter sin död, men sen vägdrades inträde i himlen på grund av sina onda handlingar. Han är därför på evig vandring i sökandet efter en viloplats och bär en urkarvad majrove-lykta för att lysa upp sin färd.

Det fanns också en tradtion att utklädda gå runt i i gårdarna och tigga mat till ett kalas. Om värdfolket var snåla så ställde man till med bus och upptåg.

På 1800-talet emigrerade många irländare till USA och tog med sig sina seder och bruk. Där har Halloween mer utvecklats till en högtid för barnen. De klär ut sig, knackar på hos folk och tigger godis och hotar med bus om de inte får nåt snask med frågan Trick or treat?
Som evil påskkärringar ungefär.
Medan barnen klär ut sig till spöken, häxor, djävlar och skelett så brukar de vuxnas Halloween-kostymer vara mer avancerade....

I Sverige har man ställt sig ganska oförstående till denna högtid, fram till mitten på 90-talet när handeln såg ännu en kommersiell mjölkko och försökte introducera högtiden och tillhörande tingeltangel till de svenska konsumenterna, som nu hade sett tillräckligt mycket Halloween-firande i amerikanska filmer, tv-serier och media för att greppa konceptet. Men än har firandet inte slagit igenom brett hos svenskarna. Den anses mestadels som ett kommersiellt jippo.

Eftersom högtiden ofta sammanblandas med den kyrkliga högtiden Alla helgons dag, så är det i Sverige påbjudet att man antingen firar Halloween den 31 oktober som i USA och England, eller på fredagen innan Alla helgons dag.
Vi svenskar har ju en förkärlek för att fira högtider på helger eller i anslutning till helger så eftersom den 31 kan infalla mitt i veckan anses det mer praktiskt att lägga den i anslutning till den helg som redan finns i almanackan.

ALLA HELGONS DAG

Alla helgons dag (eller All Helgona dag) är till skillnad från Halloween en kyrklig högtid som sedan 800-talet firas i hela västvärlden till åminnelse av de kyrkliga helgon som inte belönats med egna dagar i almanackan. Men den har ett samband med Halloween så till vida att den var kyrkans sätt att försöka ersätta och förkristna kelternas Samhain.

Ursprungligen firades högtiden den 1 november (kollar man i en svensk almanacka så heter den dagen fortfarande allhelgonadagen), vilket den fortfarande gör i många andra länder i Europa.
Men i Sverige flyttades högtiden först till den första söndagen i november och 1953 beslutade man att den skulle bli helgdag och alltid infalla den första lördagen mellan 31 oktober och 6 november.

När kyrkan inte riktigt lyckades utrota Samhain lade man på 1000-talet till "Alla själars dag" den 2 november. En högtid då man skulle tänka på och be för de nära och kära som avlidit. Det är framför allt den seden som vi förknippar med Allhelgona här i Sverige när vi under helgen tänder ljus på våra anhörigas gravar. Att vi inte bryr oss så mycket om helgonen kan beror på att vi i och med reformationen fjärmade oss från den helgonkult som bland annat katolikerna vårdar. Vi har helt enkelt ingen svensk tradition av att bry oss om helgon varför en speciell dag att fira dem faller platt.

KORTGUIDE:

Halloween är en gammal hednisk och keltisk tradition som fokuserar på att vintern kommit och att de döda och annat oknytt är löst. Firandet har spridits till engelsktalande länder och firas alltid 31 oktober.

Allhelgonadagen är en kristen kyrklig högtid då man firar alla helgon som inte har en egen dag i almanackan. Den infaller alltid 1 november. Den är inte helgdag eller uppmärksammas på annat sätt i den svenska almanackan och firas normalt inte heller på något särskilt sätt här.

Alla helgons dag har samma kyrklig ursprung som allhelgonadagen, men är helgdag och firas i Sverige den första lördagen mellan 31 oktober och 6 november. I praktiken förknippar vi dock allhelgona inte med helgonfirande utan med den dag som kyrkan införde dagen efter, alla själars dag, då man ber och tänder ljus för de döda.

 

Mia Gustavsson: 06-11-04

> maila crew@bulldozer.nu