|
Halloween/All helgona
Jaha, nu var det dags för spöken, pumpor
och att tända ljus på gravarna igen. Men hur var det nu? Är Halloween
med bus & godis samma högtid som Allhelgona och Alla helgons dag? Svaret
på det är...nja.
HALLOWEEN Halloween,
eller "all hallows even" = Alla helgons afton, firas 31 oktober i engelsktalande
länder.
Det är precis som när det gäller de flesta
högtider en mix av folktro, hedniska seder och förkristna, religiösa
ritualer som växt in i det moderna samhället utan att man egentligen
reflekterar över dess betydelse eller vad man firar.
Vid den här
tiden firade de gamla kelterna varje år sin nyråsfest, Samhain, en
högtid som markerade att sommaren var slut, vinter tog vid och att boskapen
skulle tas in från betesmarkerna. Men det var också en religiös
högtid då de keltiska prästerskapet, druiderna, siade om året
som skulle komma.
Man trodde att just denna natt var också de övernaturliga
makterna lösa. Häxor, älvor, demoner och andra väsen var i
farten, precis som de döda, som ansågs vakna upp och vilja återvända
hem denna natt. Därför tände man eldar som både skulle tjäna
till att skrämma allt ont oknytt på flykten och samtidigt vägleda
de döda så de kunde hitta hem. Mat och dryck sattes ut för att
blidka besökare från andevärlden. Man tillverkade även
döskalleansikten av urgröpta kålrötter och placerade ljus
i dem för att sätta skräck i onda makter. Idag är en pumpalykta
med ett urkarvat ansikte en av Halloween-helgens mest kända symboler. Halloween-lyktan
kallas också Jack-o'-latern ("Jack of the lantern"),
efter den gamla irländska legenden om smeden Jack som överlistade djävulen
för att slippa hamna i helvetet efter sin död, men sen vägdrades
inträde i himlen på grund av sina onda handlingar. Han är därför
på evig vandring i sökandet efter en viloplats och bär en urkarvad
majrove-lykta för att lysa upp sin färd.
Det fanns också
en tradtion att utklädda gå runt i i gårdarna och tigga mat till
ett kalas. Om värdfolket var snåla så ställde man till med
bus och upptåg.
På 1800-talet emigrerade många irländare
till USA och tog med sig sina seder och bruk. Där har Halloween mer utvecklats
till en högtid för barnen. De klär ut sig, knackar på hos
folk och tigger godis och hotar med bus om de inte får nåt snask med
frågan Trick or treat? Som evil påskkärringar
ungefär. Medan barnen klär ut sig till spöken, häxor,
djävlar och skelett så brukar de vuxnas Halloween-kostymer vara mer
avancerade....
I Sverige har man ställt sig ganska oförstående
till denna högtid, fram till mitten på 90-talet när handeln såg
ännu en kommersiell mjölkko och försökte introducera högtiden
och tillhörande tingeltangel till de svenska konsumenterna, som nu hade sett
tillräckligt mycket Halloween-firande i amerikanska filmer, tv-serier och
media för att greppa konceptet. Men än har firandet inte slagit igenom
brett hos svenskarna. Den anses mestadels som ett kommersiellt jippo.
Eftersom
högtiden ofta sammanblandas med den kyrkliga högtiden Alla helgons dag,
så är det i Sverige påbjudet att man antingen firar Halloween
den 31 oktober som i USA och England, eller på fredagen innan Alla helgons
dag. Vi svenskar har ju en förkärlek för att fira högtider
på helger eller i anslutning till helger så eftersom den 31 kan infalla
mitt i veckan anses det mer praktiskt att lägga den i anslutning till den
helg som redan finns i almanackan.
ALLA HELGONS DAG
Alla
helgons dag (eller All Helgona dag) är till skillnad
från Halloween en kyrklig högtid som sedan 800-talet
firas i hela västvärlden till åminnelse av de kyrkliga
helgon som inte belönats med egna dagar i almanackan. Men den
har ett samband med Halloween så till vida att den var kyrkans
sätt att försöka ersätta och förkristna
kelternas Samhain.
Ursprungligen firades högtiden den 1 november (kollar man i
en svensk almanacka så heter den dagen fortfarande allhelgonadagen),
vilket den fortfarande gör i många andra länder
i Europa.
Men i Sverige flyttades högtiden först till den första
söndagen i november och 1953 beslutade man att den skulle bli
helgdag och alltid infalla den första lördagen mellan
31 oktober och 6 november.
När kyrkan inte riktigt lyckades utrota Samhain lade
man på 1000-talet till "Alla själars dag" den 2 november.
En högtid då man skulle tänka på och be för de nära
och kära som avlidit. Det är framför allt den seden som vi förknippar
med Allhelgona här i Sverige när vi under helgen tänder ljus på
våra anhörigas gravar. Att vi inte bryr oss så mycket om helgonen
kan beror på att vi i och med reformationen fjärmade oss från
den helgonkult som bland annat katolikerna vårdar. Vi har helt enkelt ingen
svensk tradition av att bry oss om helgon varför en speciell dag att fira
dem faller platt. KORTGUIDE: Halloween
är en gammal hednisk och keltisk tradition som fokuserar på att vintern
kommit och att de döda och annat oknytt är löst. Firandet har spridits
till engelsktalande länder och firas alltid 31 oktober.
Allhelgonadagen
är en kristen kyrklig högtid då man firar alla helgon som inte
har en egen dag i almanackan. Den infaller alltid 1 november. Den är inte
helgdag eller uppmärksammas på annat sätt i den svenska almanackan
och firas normalt inte heller på något särskilt sätt här.
Alla helgons dag har samma kyrklig ursprung som allhelgonadagen,
men är helgdag och firas i Sverige den första lördagen mellan 31
oktober och 6 november. I praktiken förknippar vi dock allhelgona inte med
helgonfirande utan med den dag som kyrkan införde dagen efter, alla själars
dag, då man ber och tänder ljus för de döda.
|