[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]
>> tema: sporter - fäktning - Sophie Haarlem


Den perfäkta sporten för Sophie

"Äpplet faller inte långt från trädet", är en fras så utnött att det är en trist klyscha. Uttrycket "att få med sig något redan med bröstmjölken" hör till samma klyschelände det också.
Men eftersom Sophie Haarlem har en mamma som är såväl nordisk mästare som kvartsfinalist i OS, och dessutom vunnit sex SM-guld i rad i florett så dyker klyschuttrycken ändå upp.
Att Sophies morbror tagit VM-silver, VM-brons och ett antal SM-guld med både värja och florett förstärker bara tankegångarna. Men Sophie själv är ingen klyscha utan mer som en vass egg som skulle spetsa äpplet och hindra det från att falla ner från trädet överhuvudtaget.

Sophie Haarlem
Sophie Haarlem, redo för en match.
Foto: Privat

Ett antal år efter mor och morbrors framfart på elitnivå är det nu Sophie som får se till att prisskåpet blir än fullare. Eftersom Sophie bland annat som bäst rankats nummer tolv i världen, fäktats hem två SM-guld, ett NM-guld och kämpat sig till ett par topptre-placeringar i världscuptävlingar är det troligt att prisskåpet fylls på ytterligare i framtiden.

Vid en första anblick är det mest en massa skydd och heltäckande vit klädsel med ett visir som döljer mer än vad det visar. Två tävlande som hela tiden rör på fötterna och antagligen måste hålla full koncentration och hela tiden vara beredda på motståndarattacker.
Fäktning kallas sporten.
Jobbigt och svettigt värre?
- Träningsdosen ligger på 5-7 gånger i veckan när det är som värst och ungefär hälften så mycket under tävlingsperioder. Fast då är det å andra sidan tävlingar varje helg, berättar Sophie.
Under varje träningsvecka så genomförs en mängd olika övningar. Det innebär tekniklektioner, löpning, lätt styrketräning, matchträning mot andra fäktare, samt benarbete. Det sistnämnda, som är till för att stärka upp benen, tycker Sophie är det jobbigaste momentet i träningen eftersom det ofta är enformigt och tråkigt plus att det blir syraträning.

- Fäktning är speciellt såtillvida att den testar din fysiska uthållighet och styrka samtidigt, psyket och koncentrationen pressas hårt. Man måste vara slug, kall och analytisk, säger Sophie och menar att balansgången är svårast.
- Att hitta rätt balans mellan att vara taggad men ändå avslappnad, våga, men inte vara dumdristig, är något som Sophie trycker på och kanske är det så att fäktare borde kunna bli utmärkta ämnen till diplomater och förhandlare i det civila.

Det civila var det ja. Sophie är civilekonom till vardags och tycker att hon har nytta av fäktningsträningen även i sitt yrke:
- Det är lättare att koncentrera sig på jobbet om man är i fysisk form. Både på jobbet och i fäktningen har jag nytta av att den analytiska förmågan tränas i båda fallen. Välbefinnandet ökar markant vid träning. Jag finner lugn och harmoni. Stressar upp mig mindre.

Att fäktas ger ingen glamour, inga rubriker i stor stil, och inga stora slantar. Sophie är en av alla dessa idrottsutövare som håller på utan att få vara huvudattraktion på idrottsgalor och allt vad det nu kan vara.
Inför miljonpublik står "Robinson"-Emma på plankan i ett par timmar med en liknande fotposé som en fäktare ibland har. Fast att en fäktare står på pisten dag efter dag och sliter ont ger inga närbilder och "hemma hos"-reportage.
Ändå fortsätter Sophie med sitt fäktande, någonting måste locka henne att vilja stå på pisten?
- Det roligaste med att fäktas är den sociala samvaron i klubben och adrenalinkicken på tävlingar, är Sophies förklaring.

Eftersom man sällan ser något om fäktning i media kan man anta att fäktningsfolket behöver bättra sig på den punkten. Sophie håller med och tycker de behöver bli bättre när det gäller marknadsföringen:
- Vi bör ligga på media mer i samband med tävlingar och ta oss tid att lära journalister att förstå och uppskatta fäktning för att sedan få dem att överföra det till allmänheten.
Detta går ju hand i hand med att locka ungdomar till sporten och Sophie menar att det då också krävs exponering i media vilket i sin tur kräver resultat från elitfäktarna. Andra sätt är att nå ut till skolor på idrottsdagar.
- Idag känns den stora flaskhalsen som bristen på tränare. Kan vi komma tillrätta med det och få ungdomar att komma till klubbarna tror jag återväxten kan bli riktigt bra, säger Sophie.

Så vad behöver en framtida fäktare för att lyckas?
Sophie lyfter fram egenskapen fighterhjärta samtidigt som hon talar om att man som fäktare inte får vara är snäll, i alla fall inte så länge matchen pågår.

I egenskap att vara en av Bulldozers filmrecensenter kan jag förstås inte låta bli att fråga Sophie om vilken film som hon tycker har de bästa fäktningsscenerna.
- "Zorro" med Antonio Banderas. Den är bra och fäktningen kul, men den ger ingen realistisk syn på fäktning som sport, men det tycker inte jag gör något. Huvudsaken är att ett intresse väcks.

Mer mjölksyra åt folket alltså…
Kanske är det så att alla borde fäktas lite till mans om det då bara gick att slippa det där hemska som Sophie kallar benarbete!

Innehållsförteckning:
Pisten (platsen där man fäktas mot varandra)
Florett och värja (två olika vapenslag)
Christina Haarlem (Sophies mamma)
Hans Lagerwall (Sophies morbror)

 

Jörgen Krüsell : 04-06-06


 
> maila crew@bulldozer.nu