[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]

kropp&knopp

Länkar:
> Köln
> Köln online
> Cologne
> Kölnkarnevalen

 

>> hem&hobby - hobby - bo - krönika - Mitt liv som tysk, del 2

En tripp till Köln

Carin beger sig till Köln på utflykt, äter Halvehahn, kikar på den mäktiga katedralen, shoppar rosenvatten och utforskar nyfiket stadens historia.

Köln är huvudstaden i Rhenlandet och nog mest känd för den gigantiska katedralen, samt ett rejält festande i samband med avslutandet av karnevalsperioden vid Rosenmontag (som infaller fyrtio dagar innan påsk).
Den ligger vackert belägen vid Rhen, numera på båda sidor om floden. Fram till slutet av 1800-talet var stadsdelen Deutz en egen stad på östra sidan av floden, men den är numera en del av Köln.
Staden Köln var en av utposterna i det romerska riket och omnämns redan år 38 f Kr då general Agrippa, som kolonialiserade regionen, tillät en germansk folkstam att slå sig ner på den västra stranden av Rhen och utgöra skyddet mot norr.
År 50 e Kr såg Agrippina, den tredje hustrun till kejsar Claudius och mor till Nero, till att ge sin födelsestad det officiella namnet Colonia Claudia Ara Agrippeinensium (CCAA), vilket så småningom blev Köln.
Det finns fortfarande synliga rester i staden av romarnas bebyggelse, i form av några meter mur och ett torn. Rent praktiskt så känns det som om den nuvarande staden Köln med sin moderna bebyggelse utgår från den romerska och även den medeltida stadsplanen.Det är riktigt trånga gator och den stora ringleden runt staden, som inspirerats av fransmännens boulevarder, byggdes under 1800-talet på den plats där den medeltida muren skyddat staden.

En snöig dag i slutet av februari gjorde jag staden tillsammans med min kompis. Nåja, gjorde och gjorde. Vi tillbringade nio timmar där ,men egentligen så vet jag inte om vi hann med så värst mycket. Vädrets makter var emot oss och att promenera på gatorna var inte lockande. Vi startade med en förmiddagsfika på ett ställe nära katedralen och åt en typisk rätt för Köln, Halvehahn.
Man skulle kunna förledas att tro att det betyder att man blir serverad en halv kyckling. Ingenting kunde vara mer fel. Man får en bit bröd, en mycket tjock skiva av en lagrad holländsk ost och så ska man egentligen få en klick senap och några råa lökringar också men det var bortrationaliserat där vi fikade.
Det var dock ingen smaksensation och jag är tveksam till om senapen och löken hade åstadkommit någon större förändring i upplevelsen, möjligtvis gett en starkare sådan. En annan rätt som är typisk för Köln är Kölsch kaviar, men det är ingen fiskrom som serveras utan en anrättning av bland annat blodkorv.
I Köln finns också ett lokalt färsköl (ljust och med en alkoholstyrka på 3,7%) som serveras i smala höga glas. Det finns flera lokala bryggerier inne i stan där man kan dricka Kölsch och smaka på de olika specialiteterna.

Kölndomen förr och nu
Kölndomen 1945 (tv) och idag (th).

Så var det då dags för en guidad tur i den mycket magnifika katedralen, med ett vackert och i viss mån skräckinjagande gotiskt utseende.
Kyrkbygget började 1248 och anledningen till det var att ärkebiskopen av Köln hade varit med Fredrik I Barbarossa när Milano invaderats i mitten av 1100-talet och där kommit över relikerna av de tre vise männen.
Han plockade med sig dem till Köln och vips blev staden en viktig besöksort för många pilgrimer. Köln växte och fick allt mer pengar och man beslutade sig då för att bygga en katedral (en dom). Den dåvarande kyrkan var stor, men inte tillräckligt enligt de styrande. Den ansågs inte heller vara tillräckligt modern så kyrkan brändes och revs och därefter började byggandet av katedralen.
Det byggdes flitigt i cirka trehundra år men så kom reformationen och även om Köln förblev ett katolskt område så upphörde i praktiken försäljningen av avlatsbrev och därmed blev det inga pengar till något kyrkbygge.
Inte förrän i mitten av 1800-talet påbörjades det nya bygget och 1880 stod katedralen färdig i sin nuvarande form.
Katedralen är som högst 157 meter och den är 144 meter lång och 148 meter bred. Det finns möjlighet att gå upp de 509 trappstegen i södra tornet och beundra utsikten över Köln på 97 meters höjd. Man kan också vandra på taket runt det södra tornet. Det var dock inget som lockade oss men jag kan tänka mig att det är en häftig upplevelse en vacker och regn/snöfri dag.
Jag var oändligt tacksam för att jag hade tagit på mig en stickad tröja under kappan för att vandra omkring i katedralen i dryga 45 minuter var till slut som att vara i ett frysrum och det kändes som om vi aldrig skulle tina upp.
Ett besök på ett kafé blev ett självklart val efteråt och en varm kopp kaffe, om än av något blaskig karaktär. Det finns gott kaffe i Tyskland men tyskarna har en tendens till att dricka och servera det alldeles för blaskigt och det är inte aptitligt för en svensk gom. De varianter av cappuccino som jag druckit här skulle antagligen få en italienare att bli blek av fasa.

Efter några timmars shopping blev det så en rundtur med buss. En perfekt introduktion till en ny stad tycker jag numera. Förr så kunde jag tycka att det var roligare att upptäcka dem på egen hand men numera föredrar jag en kombination. För mycket av det man ser på en rundtur hinner man knappast uppleva på egen hand under en dag. Vi for runt på de gamla och trånga gatorna i den gamla staden och ut på ringvägen för att bland annat beskåda resterna av de portar som fanns i den medeltida skyddsmuren. Sedan blev det en sväng över Rhen och till det stora mässområdet där vi kunde beundra katedralen på lite avstånd. Kölns stora mässhallar byggdes på tjugotalet och användes tyvärr som uppsamlingslokal under andra världskriget för vidare befordran till koncentrationsläger för judar, zigenare, homosexuella och övriga som nazisterna ville bli av med.
Köln blev hårt bombat under andra världskriget, cirka 90 procent av staden blev mer eller mindre förstörd men lyckligtvis bara 10 procent av Kölnerdomen. Kölnborna har byggt sin centralstation precis bredvid katedralen och infrastruktur är alltid lockande att förstöra. De allierade styrkorna försökte undvika katedralen men några bomber hamnade på kyrkan, men det var lyckligtvis inte alltför allvarliga skador. De vackra fönstren av glasmosaik (framförallt de från medeltiden) var till största delen nedmonterade och förvarades i en bunker under kriget.
Kölns borgmästare mellan 1917 och 1933 Konrad Adenauer blev avsatt av nazisterna men kunde återvända till sitt ämbete efter kriget och det är han som lagt grunden för det moderna livet i staden.

Kölns gamla rykte som en stad med gott om förlag och tryckerier har idag ändrats till att vara ett att vara ett centrum för media. Åtta olika tv-stationer och ett flertal radiostationer finns i staden. Det är gott om konserter i staden och för tillfället spelas en musikal baserad på Queens musik i "Musikdomen" i närheten av Kölnerdomen.

Från Köln kommer också doften "Eau de Cologne" och det mest kända varumärket "4711". Kölnisch wasser ("vatten från Köln") var känt för att kunna kurera diverse medicinska tillstånd. Under Napoleon-tiden blev det förbjudet att marknadsföra "Eau de Cologne" som medicin och tillverkarna ändrade reklamen till att marknadsföra produkten som väldoft istället.
Varumärket "4711" tillkom på grund av fransmännens ockupation av Köln och deras påfund att numrera byggnaderna i staden.
Huset på Glockengasse som beboddes av Wilhelm Mühlens, en tillverkare av Eau de Cologne, fick nummer 4711. När han lät trycka sin adress på etiketten till parfymflaskorna blev det ett välkänt varumärke.

Det synliga resultatet av vårt besök i Köln blev en necessär, rosenvatten och en plansch med riddare. Vi lämnade staden med en önskan om att komma tillbaka snarast möjligt för att upptäcka fler delar av den.

Boktips:
"The green guide Germany" av Michelin


 
> maila crew@bulldozer.nu